Civilsamhället vill hitta sin roll vid krig – ska uppvakta kommunerna

”I dag är det väldigt oklart hur civilsamhället bör vara organiserat i förhållande till kommunal krigsplanläggning.” Det säger Björn Körlof, Bygdegårdarnas riksförbunds expert inom kris och totalförsvar.

Björn Körlof är sedan årsskiftet deltidsanställd vid Bygdegårdarnas riksförbund för att arbeta med kris, särskilda händelser och totalförsvar. Han är ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien. Tidigare 
har han varit generaldirektör för Fortifikationsverket, Styrelsen för psykologiskt 
försvar, samt Plikt- och prövningsverket.<br>
Björn Körlof är sedan årsskiftet deltidsanställd vid Bygdegårdarnas riksförbund för att arbeta med kris, särskilda händelser och totalförsvar. Han är ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien. Tidigare har han varit generaldirektör för Fortifikationsverket, Styrelsen för psykologiskt försvar, samt Plikt- och prövningsverket.
Foto: Jenny Dahlerus
Anders Gustafsson

Efter en temadag på ämnet hur civilsamhället kan bli en resurs i totalförsvaret, ska Bygdegårdarnas riksförbund framöver ta frågan vidare till kommunerna. För det är på lokal nivå som mycket av det konkreta arbetet hamnar i händelse av att Sverige skulle attackeras av främmande makt.

– Man måste förbereda sig för värsta scenario. Då är 1 400 bygdegårdar en tillgång. Många andra sitter också på resurser: Röda korset, Rädda barnen, Missing people, studieförbunden, Våra gårdar, Folkets hus och så vidare. Alla som drivs av ideella krafter måste in i den kommunala krigsplanläggningen, säger Björn Körlof till Altinget.

Krig – inte kris

Han poängterar distinktionen mellan krig och kris. Under temadagen i slutet av oktober deltog representanter för civilsamhället, MSB, SKR och Region Gotland samt riksdagsledamöter från försvarsberedningen.

Läs också

– Civilsamhället behöver samlas och hitta en enighet och ett gemensamt synsätt i hur vi närmar oss framför allt kommunerna. I dag är det väldigt oklart hur civilsamhället bör vara organiserat i förhållande till kommunal krigsplanläggning, säger Björn Körlof.

Rollfördelning viktig

Därför planerar Bygdegårdarna nu rundabordssamtal för att försöka samla organisationerna och sedan reda ut vilka roller som vem ska ha. Den lokala organiseringen har lyfts fram som en av huvudorsakerna till att Ukraina har varit så motståndskraftigt under det ryska anfallskriget.

– Vi vet att det finns svårigheter med att kommunerna har få handläggare och små resurser. Då måste vi vinna över dem, och där är MSB en viktig myndighet.  

– Den kommunala krigsplanläggningen ska vara gjord så att man kan hantera krigets påfrestningar. Då måste kommunerna börja inventera både resurser och eventuella mål för attacker. Inte bara skolor, bespisningar, äldreomsorg, vatten och avlopp – allt måste kartläggas och förberedas. Och det kommer inte att se likadant ut över hela landet, säger Björn Körlof.

Aktörer i panelen vid temadagen om civilsamhället i totalförsvaret
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
  • Svenska kyrkan
  • Bygdegårdarnas riksförbund
  • Riksidrottsförbundet
  • LRF
  • Försvarsmakten
  • Sveriges civilförsvarsförbund
  • Röda korset
  • Hans Wallmark (M), ordförande Försvarsberedningen
  • Studieförbunden i samverkan
  • Sala kommunstyrelse
  • Länsstyrelsen Västmanland
  • Sveriges kommuner och regioner
  • Heby kommun
  • Region Gotland


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00