Debatt

Skärp energikraven i byggreglerna

Nu behövs genomtänkta och varaktiga styrmedel för att öka energieffektiviteten inom byggbranschen. Det skriver ett antal aktörer inom bebyggelsesektorn.

Inom bebyggelsesektorn finns en stor potential i ökad energieffektivitet, skriver debattörerna.
Inom bebyggelsesektorn finns en stor potential i ökad energieffektivitet, skriver debattörerna. Foto: Fredrik Persson/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Eje Sandberg
Forum för Energieffektivt byggande
Hans Eek
ETC Bygg AB
Crister Kilersjö
Eksta Bostads AB
Tommy Persson
Masonite Beams AB
Britta Permats
Svensk Ventilation
Robin Berkhuizen
Emrahus AB

Dagens energipriser är en konsekvens av ett Europa som alltför sent påbörjat omställningen till fossilfria energislag. Här utgör Norden ett undantag, men vi påverkas ändå indirekt prismässigt. Under fjolåret har situationen förvärrats av Rysslands invasion av Ukraina, som i värsta fall kan pågå i flera år.

Ett sent klimatuppvaknande

Fjärrvärmeföretagen larmar redan om bränslebrist. Av klimatskäl vinner träbaserade byggkonstruktioner mark jämfört med betongbaserade. Men EU:s önskemål är att vi ska minska uttagen från skogen – inte öka dem – av hänsyn till biologisk mångfald. Hela problemkomplexet stavas resursbrist.

I bästa fall är detta ett sent uppvaknande om att vi lever med ett klot som har begränsade resurser. Då kan vi agera därefter. Bebyggelsen står för cirka 40 procent av vår totala energianvändning, men har hamnat lite under radarn. Kanske för att vi har vår egen försörjning av förnybar el och fjärrvärme baserad på biobränsle och avfall. Men vad vi nu har erfarit är att Europas fossilberoende resulterat i en resursbrist som drabbat oss prismässigt. Det innebär samtidigt att minskad användning av el och bränsle hos oss underlättar för övriga Europa att ersätta sitt fossilberoende. Och än bättre, det minskar energipriserna även hos oss.

Det hade inte behövt vara så här illa. Hade alla slutit upp bakom EU:s byggdirektiv med skärpta energikrav för att ge hus med ”nära noll” energibehov hade läget varit bättre, även i Sverige. Men här har medlemsländerna, inklusive Sverige, stretat emot. Inom bebyggelsesektorn finns nu en stor potential i ökad energieffektivitet.

Dyrare nu, billigare sen

I Herrgårdsängen, ett pilotområde i Västerås, ställde kommunen 2008 ett lokalt energikrav på de hundra småhus som området inrymmer. Krav ställdes på byggnadens värmeeffektbehov vintertid. I år kan vi anta att dessa husägare är nöjda då de sparar cirka 18 000 kronor på ett år jämfört med statistiken för andra hus uppförda under samma byggperiod. Därtill fick husen bättre inneklimat.

För flerbostadshus är potentialen lika stor men avser fjärrvärme i stället för el. Här finns företag som under en tioårsperiod ställer energikrav på passivhusnivå vilket ger ca 40-60 procent lägre energibehov och ett halverat värmeeffektbehov jämfört med vad byggreglerna ger.

Korta och tillfälliga effektiviseringsstöd kan snarare göra mer skada än nytta.

Här byggs även plushus i träkonstruktion på flera orter, vilket innebär att de levererar mer energi än de konsumerar. Boverket har själv utvärderat 16 lågenergihus. Utvärderingen visade att husen i många fall var mer lönsamma som lågenergihus än om de bara uppfyllt lagstadgade energikrav. Ändå ser vi inte att några slutsatser har dragits. Därför är det nu hög tid att ordentligt skärpa energikraven i byggreglerna. Det innebär att vi måste betala lite mer nu för att därefter kunna leva tryggt med låga värmekostnader.

Tillfälliga stöd kan göra skada

Skarpare energikrav ger också en teknikutveckling som i nästa steg sprids till befintlig bebyggelse och därmed den stora energianvändningen. Här finns en potential i långsiktiga åtgärder som kan halvera byggnadens värmebehov, men med ett viktigt förbehåll. Dessa åtgärder kräver lång framförhållning och att de genomförs vid byggnadens renoveringsfas. De är dessa långsiktiga åtgärder som behöver främjas, men då måste statliga insatsprogram ha varaktighet. Korta och tillfälliga effektiviseringsstöd kan snarare göra mer skada än nytta.

Att minska klimatpåverkan är ett centralt mål. EU:s klimatdirektiv kommer att ge stora förbättringar genom klimatsmarta materialval för nyproduktion. När det gäller löpande uppvärmning är klimatpåverkan mer komplex och därför svårare att beräkna.

Vad vet vi till exempel om framtida bränsleval och ska vi begränsa analysen till klimatpåverkan inom Sverige eller ska konsekvenser globalt tas med? Det ger helt olika resultat. Det är alltså inte självklart att vi kan formulera klimatkrav för byggnaders energianvändning och de kan definitivt inte ersätta krav på energieffektivt byggande. Ansvaret för att denna fråga hamnar rätt ligger hos Boverket, men ytterst på regeringen.

Politiken måste stötta energieffektiviseringen

Det här är våra slutsatser:

  • Nu behövs genomtänkta och varaktiga styrmedel. Energikrav i byggreglerna är sådana. De kan dock förenklas och de måste skärpas. För befintliga hus krävs ett varaktigt energieffektiviseringsprogram utsträckt över många mandatperioder.
  • Vi måste vara varsamma med biobaserade råvaror. Det finns så många andra och viktiga användningsområden än ren förbränning.
  • Makropolitiska kopplingar bör uppmärksammas bättre. Energi- och resursfrågor påverkas av skattesystem, räntepolitik och fördelningsfrågor. Det förefaller vara politiskt mer populärt att stötta tillförselsystem (solceller, kärnkraft) än att stötta energieffektivisering. Det ger en obalans gentemot det långsiktiga energieffektiviseringsarbetet.
  • Politiken måste klara att både driva frågor om klimatpåverkan och frågor som leder till ökad energieffektivitet. Minskad klimatpåverkan är ett övergripande mål, men det saknas en färdig och etablerad metod för att beräkna byggnadens livscykelanalys under hela dess livslängd som passar svenska förhållanden.

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget