Så kan politiken stötta företagare i utsatta områden

Nästan hälften av företagarna i utsatta områden upplever att tryggheten i närområdet har förbättrats under de senaste två åren. Det är ett viktigt resultat i en debatt som ofta präglas av uppgivenhet. Det visar att lokala trygghetsinsatser kan göra skillnad. Men förbättringen sker från en låg nivå och är skör.

Risk för brott – ett affärsvillkor

I en ny rapport från Ratio undersöks hur brottslighet och otrygghet påverkar företagare i utsatta områden, jämfört med företagare i övriga Sverige. Svaren visar att ökad polis- och väktarnärvaro, kameraövervakning, bättre belysning och lokalt samarbete ofta märks snabbt i företagares vardag i utsatta områden.

Rapporten visar att för många företagare är brottsrisk inte längre en tillfällig störning. Den har blivit ett affärsvillkor. Att så har blivit fallet gäller många företagare i hela Sverige men än mer uttalat för företagare i utsatta områden. Där beskriver företagare hur stölder, hot, skadegörelse, narkotikahandel i närheten och våldshändelser påverkar kundflöden, öppettider, rekrytering och framtidsplaner.

En skjutning eller sprängning i området kan snabbt få kunder att stanna hemma. För ett litet företag med små marginaler kan även ett inbrott eller återkommande skadegörelse bli skillnaden mellan överlevnad och nedläggning. Detta måste få konsekvenser för politiken. Brott mot företag är inte bara en kriminalpolitisk fråga. Det är också en näringspolitisk fråga.

Polisen måste prioritera mängdbrott

I övriga Sverige beskriver företagare oftare hinder som regelbörda, kostnader, politisk osäkerhet och efterfrågan. I utsatta områden handlar företagsklimatet i högre grad om ordning, trygghet, lokal närvaro och förtroende. Företagare i dessa områden verkar därför under delvis andra affärsvillkor än företagare i övriga landet.

Samtidigt är företagarna en del av lösningen. De driver butiker, restauranger, verkstäder, salonger och omsorgsverksamheter. De skapar arbetstillfällen, service, vuxennärvaro och levande lokala miljöer. Flera beskriver sina företag som ett sätt att bidra till området och ge unga människor andra förebilder än de kriminella.

För ett litet företag med små marginaler kan även ett inbrott eller återkommande skadegörelse bli skillnaden mellan överlevnad och nedläggning

Politiken bör därför göra tre saker.

För det första måste mängdbrotten prioriteras högre. Stölder, inbrott och skadegörelse ska inte betraktas som bagateller när de drabbar företag med små marginaler. Det bör framgå tydligt i styrningen av Polismyndigheten.

För det andra behöver Polismyndigheten kombinera synlig lokal närvaro med bättre brottsuppklaring. Företagare efterfrågar synliga poliser och beskriver att lokal närvaro gör skillnad. Men brott måste också tas emot, hanteras och utredas så att företagare upplever att det lönar sig att anmäla.

För det tredje måste kommuner, fastighetsägare och företag arbeta mer systematiskt tillsammans. Trygga handelsplatser kräver belysning, kameror, väktare, välskötta lokaler och tydliga kontaktvägar. Företagare bör involveras i analysen av var insatserna behövs mest.

”Det går att vända en negativ spiral”

Den positiva trygghetsutveckling som många företagare nu upplever visar att utvecklingen inte är förutbestämd. Det går att vända en negativ spiral. Men då måste trygghet ses som en grundläggande del av företagsklimatet, inte som något vid sidan av.

När företag i utsatta områden får bättre villkor stärks inte bara företagen, utan också lokalsamhället. Politikens uppgift är därför att göra det möjligt för seriösa företagare att stanna kvar, växa och fortsätta bygga de områden som Sverige alltför länge har kallat utsatta.