Klimatberäkningarna vid stora infrastrukturprojekt måste komma tidigare

Alla är överens att klimatet måste prioriteras från ruta ett i stora infrastrukturprojekt som vägar och järnvägar. Men för att nå dit krävs att vi kan minimera skogsavverkning och hitta alternativa vägar runt våtmarker som binder koldioxid. Vi vill se en branschstandard för klimatberäkningar i tidiga skeden – och hårdare krav på de som beställer projekten men också på de som ska utforma denna viktiga infrastruktur.

När en järnväg ska byggas från punkt A till B är det första steget att bestämma en ungefärlig sträcka i landskapet – en så kallad korridor. I nästa steg projekteras mer noggrant var spåret ska läggas i denna korridor. Här ställs det idag allt hårdare krav från Trafikverket om att projektets klimatpåverkan minimeras. Gröna materialval, broar och tunnlar med mindre betonganvändning eller optimerade schaktlösningar är exempel på lösningar som gör detta.

Mer kan göras redan i början

Det är bra att dessa krav ställs. Men mer kan göras för att beräkna klimatavtrycket redan i de första besluten. När korridoren ritas utreds hur landskapet ser ut och var det finns skog, bebyggelse och vattendrag. Här finns stor potential att minska klimatavtrycket men detta missas idag på grund av att inte ställs tydliga krav eller för att kunskapen saknas hos beställaren.

Frågan är vad som behöver flytta på sig när vi bygger ny infrastruktur. När vi svarar på den frågan måste klimatet prioriteras högre. Att avverka träd har en stor påverkan, likaså att riva upp våtmarker eller mossar som är stora kolsänkor vilket direkt leder till utsläpp av koldioxid.

Med en sådan branschstandard kan myndigheter ställa högre krav från början

Detta är ytor som vi behöver värdera högre. Det gör vi genom att beräkna klimatavtrycket som blir om de måste flytta på sig.

Det kan vara pedagogiskt utmanande att visa på ett reducerat klimatavtryck när det är lång tid kvar tills ett projekt är klart. Men genom att klimatberäkna flera olika linjer inom en korridor kan vi se vilket alternativ som har minst klimatavtryck. Då kan detta vägas in i beslutet vilken den mest optimala sträckan är ur ett ekonomiskt, praktiskt och klimatmässigt perspektiv.

Alla aktörer måste bidra

Branschen saknar inte insikt om detta. Så vad är då problemet? I dag saknas en branschstandard för att räkna på klimatpåverkan i tidiga skeden i konkreta siffror. Trafikverket ställer inte heller några krav på att klimatavtrycket ska begränsas i den inledande utredningsfasen.

Dessa två problem hänger ihop och vi efterfrågar därför:

• En branschstandard för klimatberäkningar i tidiga skeden. Trafikverket har idag grunden till en standard och de bör tydligare peka ut en gemensam riktlinje som gör att hela branschen beräknar klimatavtryck på samma sätt. Då blir resultaten mer trovärdiga vilket i sin tur gör att de kan spela en större roll.
• Med en sådan branschstandard kan myndigheter ställa högre krav från början. Bland ingenjörer, miljövetare och biologer finns idag den kompetens som behövs för att jobba efter dessa krav.

Trafikverkets mål är att reducera klimatavtrycket för svensk infrastruktur med 100 procent till år 2040 (jämfört med 2015). Det innebär i princip nollutsläpp från byggen av vägar och järnvägar. För att lyckas med detta måste alla involverade aktörer – beställare, teknikkonsulter och entreprenörer bidra.

Vi kan inte skjuta allt framför oss och hoppas på att vi kan minskar klimatavtrycket i byggskedet. Klimatavtrycket måste lyftas fram från första början ett när vi optimerar väg- och järnvägssträckningar. Låt oss börja med ett gemensamt sätt att räkna.