WSP: Svensk infrastruktur har akuta renoveringsbehov

De senaste 100 åren har vi investerat stora belopp i vägar, järnvägar, el- och vattensystem, men många av dessa system börjar nu falla för åldersstrecket. Tittar vi på systemens tekniska livslängd sammanfaller renoveringsbehovet på ett mycket oroande sätt de kommande decennierna. Insikten kring detta bland ledande beslutsfattare är dessvärre låg. Vi skjuter just nu en enorm underhållsskuld framför oss samtidigt som vi har stora behov av att bygga ut både el- och transportsystem för att vardagen ska fungera.

Risk för översvämning

Vi på WSP har tagit fram rapporten Prioriteringar och vägval när Sverige behöver renoveras, där vi belyser de stora reinvesteringsbehoven vi nu står inför. Det är tydligt att vi kommer att behöva prioritera och göra avvägningar mellan olika intressen. Det som syns och hörs i opinionen är inte alltid det som är mest akut.

När vi för ett par år sedan i en tidigare rapport frågade samhällsbyggnadsbranschen om vilka av våra samhällsystem som var mest akut att rusta upp var svaret tydligt: vatten och avlopp samt el. När det gäller elfrågan så har debatten nu kommit ikapp. De flesta är i dag medvetna om utmaningarna med ökat energibehov och geopolitisk påverkan, men när det kommer till vatten och avlopp är diskussionen i stort sett obefintlig.

Faktum är att det aldrig förr lagts så lite pengar på drift och underhåll av vägnätet som det görs i dag.

Det som inte syns är svårt att värdera, men faktum är att våra vattenledningar har ett återanskaffningsvärde på närmare 1 000 miljarder kronor. Just nu låter vi detta värde förfalla genom att skjuta upp viktiga reinvesteringar år efter år. Risken är att vi kommer se allt fler problem med skador på ledningar med översvämningar som följd, men också att det renade dricksvattnet bokstavligen rinner ut i sanden, samtidigt som allt fler kommuner behöver införa bevattningsförbud under allt längre perioder.

Vägnätet fallerar

Något som dock är synligt är statusen på våra vägar, och just nu krävs stora reinvesteringar enbart för att upprätthålla dagens standard. Faktum är att det aldrig förr lagts så lite pengar på drift och underhåll av vägnätet som det görs i dag. De senaste åren har järnvägen och inte minst höghastighetsjärnvägen fått stort utrymme i debatten, men tittar vi på både potential och behov av upprustning så borde våra politiker intressera sig lite mer för våra vägar. Att rusta vägnätet är även en viktig landsbygdsfråga, då underhållet många gånger är mer eftersatt i glesbygdskommuner.  

Vi är mitt inne i en samhällsomställning, och att vi skyndsamt behöver bygga ut vårt elsystem kraftigt känner många till. Mindre känt är renoveringsbehovet av den kraftproduktion vi redan har. I stort sett alla kraftverk som finns i dag, oavsett om vi talar om vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme, kommer att ha nått sin tekniska livslängd under perioden 2045–2060. Det innebär att återinvesteringsbehovet för existerande energiproduktion beräknas uppgå till mellan 600–900 miljarder under de kommande 30-35 åren.

Enorma investeringsbehov

Det är snart val i Sverige och de senaste åren med pandemi och nu krig i Europa har visat hur sårbara vi är inför stora samhällsförändringar. Vi borde ha lärt oss att beslut som inte fattas, påverkar vår framtid minst lika mycket som de som fattas. Låt inte underhållsskulden i vår infrastruktur bli ett sådant icke beslut. Redan i dag är investeringsbehoven enorma, tiden knapp och tillgänglig kompetens begränsad. De satsningar vi gör, eller inte gör i dag, kommer få effekter som sträcker sig femtio till hundra år framåt i tiden.