Krav på personaltäthet för privata välfärdsföretag

EKONOMI. Regeringen och Vänsterpartiet vill ha regler för personaltätheten för friskolor och privata vårdföretag.

Regeringen och Vänsterpartiet har enats om uppdragen till den utredning som ska ta fram regler för att begränsa vinster i välfärden. Av direktiven till utredningen framgår det också att det inte ska vara möjligt att snåla med bemanning för att kunna öka vinsterna.  

Ilmar Reepalu har fått regeringens uppdrag att utreda frågan om vinster i välfärden. En fråga för honom att svara på är om det är "om det är lämpligt, och rättsligt möjligt, att ställa krav på bemanning i form av personaltäthet eller personalkostnader i samband med tillståndsprövning". Om detta inte skulle vara möjligt ska Reepalu i stället "överväga om det är lämpligt, och rättsligt möjligt, att på annat sätt ställa krav på användandet av offentliga medel så att det inte blir möjligt att dra ned på personaltäthet eller personalkostnader för att göra vinst".

Syftet med utredningen är att minska eller helt stoppa de vinster som privata aktörer plockar ut i dag. Detta gäller också vid försäljning av bolag. Huvudregeln är att överskott i verksamheten vid skola och vård ska återföras till verksamheten. Men aktörer som drabbas av denna lagändring ska kunna få stöd för att anpassa verksamheten till nya förhållanden.

Tillståndsprövning för att vara aktör i välfärden

Ett förslag är att eventuellt införa tillståndsprövning för verksamhet inom välfärden, alltså att ägarna till företaget ska visa att syftet inte är att ta ut vinster. Detta är något som allianspartierna tidigare varit väldigt kritiska till. De menar att det blir ett kommunalt veto. I direktiven står det dock inget om det är kommunen eller någon annan som ska bevilja tillstånd.

Utredaren ska också se om det går att införa en syftesparagraf för bolag inom välfärdssektorn som säger att företaget inte ska dela ut vinst till ägarna.

Eftersom själva grundtanken med aktiebolag är att dela ut pengar till ägarna ska utredaren se vilken typ av företag som kan komma att bli aktörer i välfärdssektorn. En möjlighet kan vara de existerande aktiebolagen med särskild vinstbegränsning (SVB), men även andra, helt nya, bolagsformer kan bli aktuella.

En andra chans vid dåliga affärer

Partierna bakom uppgörelsen är missnöjda med dagens regler vid privatiseringar. De anser att konsekvenserna är otillräckliga när kommuner avyttrat verksamheter till underpris. Utredaren ska därför se om det går att ändra lagen så att kommuner kan få tillbaka förlorade pengar.

Ytterligare åtgärder för att öka makten över välfärdsföretagen handlar om vilka krav man kan ställa vid offentliga upphandlingar. Nu finns förslag från en utredning som ska underlätta sociala och miljömässiga villkor vid upphandlingar. Men förslagen är otillräckliga anser regeringen och Vänsterpartiet.

Mer insyn

Regeringen och Vänsterpartiet vill att samma krav på öppenhet och insyn ska gälla för alla välfärdens aktörer. Man ska enkelt kunna följa hur skattemedel används i välfärdsföretagen. Utredaren ska lämna förslag på hur en redovisning som visar kostnader och intäkter ned på enhetsnivå. När det gäller skolsektorn utreds detta redan.

Tanken är att utredningen i sin helhet ska vara klar i november 2016. De delar av utredningen som rör vårdvalssystem ska vara klara i november i år.

Därefter börjar den politiska processen. Alliansen och SD har hittills varit kallsinniga till regeringens och Vänsterpartiets tankar om hur vinsterna ska begränsas. 

Forrige artikel Vänstern kritiserar de gröna om FRA Næste artikel Nytt presstöd ska gagna samer och funktionsnedsatta Nytt presstöd ska gagna samer och funktionsnedsatta
LR: Lärare ska erbjudas munskydd av arbetsgivaren

LR: Lärare ska erbjudas munskydd av arbetsgivaren

DEBATT. Nu måste huvudmän och rektorer i samråd med skyddsombuden fatta aktiva beslut om undervisning ska ske på distans. De lärare som fortsätter undervisa på plats ska erbjudas kostnadsfria munskydd, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas riksförbund.