Vinnova: Förslag till en nationell strategi för ett starkare svenskt deltagande

Annika Zika-Viktorsson
Analytiker, Vinnova och redaktör för förslaget till strategi

Vi står inför enorma samhälls- och klimatutmaningar som kräver lösningar. Här spelar forskning och innovation en nyckelroll genom att ta fram vetenskapligt underbyggd kunskap och innovativa lösningar. Men det handlar också om behoven av multidisciplinära insatser som förenar resurser och kompetenser från olika discipliner, teknikområden och kunskapsområden.

Deltagandet en förutsättning

Nästa år lanseras Horisont Europa, det nya europeiska ramprogrammet för forskning och innovation, med syfte att stärka forsknings- och innovationsaktörers arbete för ett hållbart, välmående och rättvist samhälle.

Deltagandet i Horisont Europa är en viktig förutsättning för att uppfylla det nationella forskningspolitiska målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation ska främja samhällets utveckling, välfärd och näringslivets konkurrenskraft. Det säkerställer i sin tur att de samhällsutmaningar vi står inför kan hanteras, och då inte enbart i Sverige utan även globalt.

Maximera svenskt deltagande

Genom ett starkare deltagande i Horisont Europa kan Sverige få ett ökat inflytande över EU:s forsknings- och innovationspolitik.

Annika Zika-Viktorsson
Analytiker, Vinnova

För ett starkt svenskt deltagande i Horisont Europa är det nödvändigt att ta fram strategier. De behöver ha sin utgångspunkt i höga ambitioner och mål som är satta för att maximera ett svenskt deltagande, men som samtidigt är anpassade till olika aktörer och konstellationer av intressenter. Såväl regioner och sektorer som grupperingar av olika aktörer eller enskilda aktörer behöver ha egna strategier.

Fem ambitionshöjningar

Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Statens Energimyndighet, Vetenskapsrådet och Vinnova har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag på en strategi för hur Sverige ska stärka sitt deltagande i Horisont Europa. Det baseras på fem ambitionshöjningar när det gäller det svenska deltagandet i Horisont Europa:

1. Forskningskvalitet och innovationskraft som ska hålla världsklass.
2. Utveckla förmågan att klara samhällsutmaningar och omställning till en hållbar utveckling.
3. Delning av resurser och data och att säkerställa effektivt resursutnyttjande.
4. Utveckla förmåga till inkluderande samarbeten mellan aktörer i olika länder, mellan sektorer och mellan discipliner i forsknings- och innovationssystemet.
5. Större svenskt inflytande på EU:s forsknings- och innovationspolitik samt på ramprogrammets inriktning.

Ett grundläggande kriterium för att framgångsrikt kunna delta i forsknings- och innovationssatsningar är att det finns rätt förutsättningar för att ansöka om projektfinansiering och sedan genomföra beviljande projekt.

Genom ett starkare deltagande i Horisont Europa kan Sverige få ett ökat inflytande över EU:s forsknings- och innovationspolitik. Kommissionens arbete med ramprogrammet är till stor del beroende av olika expertgrupper, och dessa är därför viktiga arenor för svenskt påverkansarbete.

En gemensam svensk strategi

En möjlighet att växla upp nationella satsningar finns i de Europeiska Partnerskapen som inrättas mellan EU-kommissionen och medlemsländerna, där varje partnerskap bygger på en gemensam forskningsagenda. Partnerskapens styrka är att europeiska och globala aktörer från olika sektorer tillsammans kan möta samhällsutmaningar och kraftsamla kring ett framväxande forsknings- och innovationsområde.

Med en gemensam svensk strategi kan vi skapa förutsättningar för ett deltagande i Horisont Europa som stärker Sverige som en viktig forsknings- och innovationsnation. Ett deltagande som höjer kvaliteten på svensk forskning och innovation, skapar synergier och växlar upp nyttan av svenska forsknings- och innovationssatsningar och som säkerställer att bidragen från forskning och innovation resulterar i en hållbar utveckling.