Viktig pusselbit saknas i ny utredning om psykiatrisk tvångsvård

Syftet med utredningen är att stärka barnrättsperspektivet och öka rättssäkerheten för de personer som vårdas med tvång med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Särskild utredare är Martin Färnsten.

Utredningens uppdrag

Utredningen ska bland annat undersöka om:

• det ska införas ett krav på att barn som vårdas LPT, LRV eller i vissa fall även hälso- och sjukvårdslagen (HSL) inte ska vårdas tillsammans med vuxna.
• tvångsåtgärder ska gå att överklaga till allmän förvaltningsdomstol.
• lag på att patienter över 18 år ska ha tillgång till dagliga aktiviteter och utevistelse.
• LRV ska skärpas för att förhindra att otillåtna föremål förs in på vårdinrättningarna för att skydda personal och medintagna.

Kompletterar tidigare utredningar

Martin Färnsten börjar sitt arbete som särskild utredare under sommaren.

Han ser det som att den nya utredningen fullföljer och kompletterar de tidigare utredningarna på området, bland annat Kerstin Evelius, tidigare nationell psykiatrisamordnare och utredare för utredningen ”För barnets bästa?” som kom 2019.

– I vår utredning samlar vi ihop ett antal frågor som aktualiserats tidigare, säger han till Altinget.

– Vissa saker som föreslogs bedömde regeringen och vissa remissinstanser behöver en djupare analys och beredningsunderlag för att man ska kunna gå vidare med.

Farliga föremål redan 2018

En av de lösa trådarna sedan tidigare är försändelser med potentiellt farliga föremål eller narkotika som tvångsvårdade kan ta emot. Martin Färnsten nämner den rapport Socialstyrelsen kom med 2018 som redan då bekräftade att försändelser av föremål in till tvångsomhändertagna måste kontrolleras bättre.

Det kan fungera att en 17-årig aggressiv kille vårdas tillsammans med vuxna, aggressiva män. Men däremot inte en rädd 12-åring.

Kerstin Evelius, tidigare nationell psykiatrisamordnare.

– Det är en komplex fråga. Men givetvis måste det finnas en bibehållen respekt för den personliga integriteten och de mänskliga rättigheterna, säger han.

Kerstin Evelius: Inget fel på lagarna

Kerstin Evelius är positiv till att utredningen blir en ”pyttipanna” av delar av hennes tidigare utredning som aldrig kom med i propositionen. Men hon är kritisk till att frågan om insyn saknas. Det kom heller inte med i propositionen från hennes utredning, trots att det var ett av förslagen.

Hon menar att insyn är helt centralt för att tvångsvården ska bli mer rättssäker.

– Lagarna är det egentligen inget fel på. Problemet är snarare att de inte följs, säger hon till Altinget.

– Exempelvis står det klart och tydligt att tvångsvård ska vara kortvarig. Men om tillsyn saknas finns det ingen som tar ansvar för att följa upp och garanterar att lagen följs.

Insyn och inspektion utifrån

Kerstin Evelius betonar att ”man måste gå in och titta” där människor tvångsvårdas.

– Som i Norge. Där har man en inspektion som regelbundet går in på avdelningarna, kollar av journalerna och pratar med patienter och hör hur de har det. Vi föreslog att man åtminstone skulle inrätta en sådan för barn, säger hon.

Hård kritik mot Ivo

Kerstin Evelius tycker att Justitieombudsmannens (JO) kritik mot Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) om hur Ivo följer tvångsvård och patienter som hålls särskilda under lång tid, bekräftar att brist på insyn är det största problemet.

Det är en komplex fråga. Men givetvis måste det finnas en bibehållen respekt för den personliga integriteten och de mänskliga rättigheterna.

Martin Färnsten
Särskild utredare.

I slutet av maj kom JO-rapporten och chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynnings kritik var hård.

– Jag kan konstatera att Ivo inte har någon samlad kunskap om i vilken omfattning vårdgivarna använder tvångsåtgärder. Min granskning visar att Ivo inte heller har använt sig av de verktyg som myndigheten fått av lagstiftaren för att skaffa sig sådan kunskap, vilket jag anser är mycket allvarligt, sade hon i ett pressmeddelande.

Åldersfrågan i praktiken

Att den nya utredningen fokuserar på att barn inte ska vårdas med vuxna menar Kerstin Evelius är ”en truism” som sitter i väggarna, men som inte alltid är relevant.

– Jag tycker det är svårt att i teorin bestämma vad som är bäst.

Enligt Evelius är det i praktiken individuellt vad som passar bäst och varierar mycket beroende på person och problematik.

– Det kan fungera att en 17-årig aggressiv kille vårdas tillsammans med vuxna, aggressiva män. Men däremot inte en rädd 12-åring. Och en deprimerad 22-åring kanske mår bättre av att vårdas tillsammans med yngre personer istället för med jättearga 50-åringar.

– Det bästa vore om man kunde dela in det i tre åldersspann, men det blir omöjligt för de regioner som bara har några få platser.

Uppdraget ska vara klart och redovisas senast den 1 juli 2022.