Vi måste göra mer för att stoppa unga från att återgå till kriminalitet

Allt fler barn och unga lockas in i gängkriminalitet. För många av dem väntar ett liv präglat av otrygghet, svek, kaos och misär. Om samhällets goda krafter ska lyckas vända utvecklingen krävs att vi vågar pröva nya metoder, stärka samverkan och lära av varandra.

Många halkar tillbaka

En viktig insikt som Statens institutionsstyrelse (SiS) och Fryshuset delar är att det tar tid att förändra attityder och förhållningssätt. Efter utskrivning från SiS halkar många unga tillbaka till sitt tidigare destruktiva sammanhang. Sett till den höga återfallsfrekvensen i kriminalitet kan det inte råda några som helst tvivel om att eftervården behöver stärkas kraftigt. För att nå fram till unga med långt gången kriminell identitet och ett bristande konsekvenstänk krävs långvariga ansträngningar.

I dag saknas det strukturerade insatser när ungdomar som lämnat en kriminell livsstil ska tillbaka in i samhället. Och det är just då som de stora och svåra vägvalen i livet väntar. Efter sin tid på SiS ungdomshem kan den unge återigen utsättas för påtryckningar, krav eller hot från de som tidigare kanske betraktades som vänner.

För att nå fram till unga med långt gången kriminell identitet och ett bristande konsekvenstänk krävs långvariga ansträngningar.

Varje ung person som fattar beslutet att lämna kriminaliteten bakom sig är en vinst för vårt land, och en förlust för gängen. Men detta kräver oftast samhällets hjälp, med alltifrån studier eller arbete till boende och en rad sociala stödinsatser. Och här kan civilsamhället, med sin förmåga att skapa positiva sammanhang och tillit, fungera som en trygg brygga till det nya livet.

Svårt att bygga upp framtidstro

SiS och Fryshuset tar nu tillsammans ett viktigt steg för att ge ungdomar som verkställer sluten ungdomsvård bättre förutsättningar att förändra sina liv. Vi har startat ett samverkansprojekt för att skapa en strukturerad eftervård. Genom att bygga förtroende och erbjuda långsiktigt stöd stöttar vi brottsdömda unga genom hela processen: från verkställighet till självständighet.

Syftet med projektet är att unga ska ha ett etablerat stöd på plats när de friges från sluten ungdomsvård och ställs inför en ny verklighet. Motsvarande insatser behövs även för de barn och unga som är placerade enligt LVU, lagen om vård av unga, och som också behöver ett liv bortom kriminella krafter.

Vi vet hur svårt det kan vara att bygga upp och vidmakthålla stabilitet och framtidstro efter att ens liv har präglats av besvikelse och rädsla, våld och kaos under många år. Utsatta barn och unga ska inte behöva stå ensamma i den processen.

Civilsamhället kan bidra

I det läge som vi befinner oss i krävs att alla aktörer i vårdkedjan utökar sitt ansvar, och ser över alla tänkbara möjligheter för att nå fram till fler utsatta barn och unga. Därför utvecklar SiS samverkan med civilsamhället på flera fronter och samarbetet med Fryshuset är ett viktigt steg i det arbetet.

SiS behöver, likt Kriminalvården, kunna fördela statsbidrag till civilsamhällets organisationer som främjar återanpassning i samhället. En långsiktig finansiering till utvalda aktörer inom civilsamhället skulle säkerställa kapacitet och kompetens.

Med möjlighet att finansiera kontinuerliga samarbeten med civilsamhällets organisationer kan vi kraftsamla ännu mer runt de unga som riskerar ett fortsatt liv i kriminalitet. Att fatta positiva livsbeslut, hitta positiva sammanhang och en meningsfull sysselsättning bidrar till att stärka unga personers förmåga.

Samarbetet mellan SiS och Fryshuset kommer att bära frukt, men mycket mer krävs. Myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle måste samverka både tätare och mer effektivt för att lyckas vända den farliga utveckling vi sett i Sverige de senaste åren. Att kraftigt förbättra eftervården är en viktig del i detta.