Vi håller inte med Hallengren (S) – behövs riktlinjer för katt på äldreboende

Vi anser att Socialstyrelsen behöver ta fram riktlinjer för katter i vård- och omsorgsboendena. Varför?

Många människor mår bra av att umgås med djur. I vårt land finns det fler katter än hundar och många människor har haft katt under sitt liv. Att djur är hälsofrämjande har utredningar, studier och forskning kommit fram till.

Studier och forskning

En svensk studie ”Djur i vården” 2002 av Ingemar Norling (sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset) är en forskningsöversikt om hur sällskapsdjur kan påverka hälsa och livskvalitet för äldre, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö.

Manimalisrapporterna som publiceras med några års mellanrum tar upp fakta kring forskning och verksamheter med hjälp av djur. I rapporten från 2017 sägs att katter brukar vara ett positivt inslag för de boende på äldreboenden och i viss mån även för de anställda. Arbetsplatser där det finns djur har som regel lägre personalomsättning, lägre sjukfrånvaro och högre trivsel.

En rapport från 2018 ”Katt på äldreboende” av Susanne Gaje bygger på intervjuer med chefer, medarbetare och boende på 29 olika äldreboenden som hade eller hade haft katt. För- och nackdelar för boende och personal beskrivs i rapporten. Slutintrycket är att katter på äldreboenden ger ett stort mervärde för såväl boende som personal.

År 2021 har Ann-Sofie Edin publicerat studien ”Effekten av katt på särskilt boende för äldre”. Studien visar att en katt som vistats på ett särskilt boende för äldre under ett år har inneburit minskade beteendemässiga och psykiska symptom hos de boende med demenssjukdom. Även läkemedelsanvändningen kunde minska. En slutsats i studien är att mer forskning behövs för att riktlinjer för katt i vården ska kunna skrivas.

Inga regler från Socialstyrelsen

När det gäller vårdhund till vård och omsorgsverksamheter har Socialstyrelsen år 2014 gett ut en vägledning till gällande regelverk ”Hundar i vård och omsorg”. Vägledningen har tagits fram i samverkan med Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Det finns bland annat krav på att bedöma vilka risker som kan finnas i verksamheten. En fråga är om arbetsmiljön påverkas till exempel vid allergi eller hundrädsla. Vidare ska djuren ha en djurskyddsmässigt acceptabel tillvaro. Zoonoser, det vill säga smitta mellan djur och människor, samt smittförebyggande åtgärder berörs också.

Problemet med att det inte finns allmänna regler för katter på äldreboenden är att olika kommuner har helt olika synsätt.

För katt finns inga regler från Socialstyrelsen. Detta kan tyckas märkligt eftersom det finns ett antal äldreboenden i landet som har katt ute på avdelningen. Det finns också ”personliga” katter som främst lever tillsammans med sin matte/husse på boendet. I många fall behåller boendet katten även om matte/husse går bort.

Problemet med att det inte finns allmänna regler för katter på äldreboenden är att olika kommuner har helt olika synsätt. Från skriftlig kommunal policy med bestämda regler till ett tänk där kommunstyrelsen är negativ eller till synes ointresserad.

Vi håller inte med ministern

Mot den bakgrunden ställde riksdagsledamoten Barbro Westerholm (L) den 29 oktober 2021 en fråga till socialminister Lena Hallengren (S) om det fanns tankar på att utvärdera värdet av att få ha katt inom äldreboenden samt om det behövs riktlinjer även för katt. Ministerns svar innebar att i dagsläget saknas behov av en motsvarande vägledning för katter på äldreboenden. Vi håller inte med om det.

Många personer på äldreboendena har haft katt tidigare i livet och vill gärna ha kattkontakt även när de inte kan bo hemma längre. En katt på avdelningen leder till trivsel och gemenskap. Jämfört med vårdhund är kostnaden försumbar.

Vi anser att det behövs riktlinjer även för katter i vård och omsorg för att möjliggöra en god tillvaro för boende, personal och djur.