Varannan MP-ledamot vill inte fortsätta i riksdagen

KANDIDATER. Just nu kämpar Miljöpartiet med att hänga kvar i riksdagen. Lyckas de med det kommer det att checka in ett antal nya namn i riksdagsgruppen. Varannan nuvarande ledamot ställer nämligen inte upp för omval.

Artikeln är från den 18 april men uppdaterad den 3 september. 

I riksdagsvalet 2014 fick Miljöpartiet cirka 7 procent av rösterna, vilket betydde 25 mandat. I dag ser opinionsläget dystrare ut. Regeringssamarbetet och kompromisserna har tärt på väljarstödet i opinionen. Men partiet hoppas vända på steken. Om det lyckas kommer det vara en hel del nya ansikten i Miljöpartiets riksdagsgrupp. 12 av 25 riksdagsledamöter ställer nämligen inte upp. Och ytterligare några står på listplatser som inte gav mandat 2014.

Exakt varför personer väljer att inte kandidera är svårt att säga.

– Det finns nog ingen generell förklaring, säger Jonas Eriksson (MP), vice gruppledare till Altinget.

Turbulent mandatperiod

En av förklaringarna till att många lämnar är att Miljöpartiet tillämpar en rotationsprincip. Att ingen ska sitta mer än 12 år i följd. Samtidigt har mandatperioden varit turbulent för MP. Under en period lämnade "de fyras gäng" (Mutt, Schlyter, Lillemets och Amin) riksdagsgruppen för att sedan komma tillbaka. Stefan Nilsson deltar inte längre i riksdagsgruppsarbetet efter anonyma anklagelser mot honom i DN i samband med #metoo. Stefan Nilsson nekar dock till anklagelserna och har även motanmält en av uppgiftslämnarna till polisen, enligt Aftonbladet. Pernilla Stålhammar blev av med sina utskottsplatser efter att ha pekat ut partikollegor som säkerhetshot. Miljöpartiets vice gruppledare Jonas Eriksson menar dock att partigruppen nu mår bra.

– Ja den mår bra. Men det är klart att man inte är opåverkad av händelser som kollegor drabbas av eller blir inblandade i, säger han. 

Vad betyder det att många slutar?

– Det var så förra valet också. På generell nivå innebär det alltid ett kompetenstapp. Det är ändå en väldigt speciell miljö att jobba i riksdagen.

Finns det något positivt med att få in nytt blod?

– Ja de som kommer har ju också kompetenser och erfarenheter med sig in i gruppen. Kompetenser som i den nya kontexten mycket väl kan bidraga. Jag tror att nya möten mellan människor gör att vi växer.

Hamnat långt ned på listan

Av de 13 nuvarande ledamöter som kandiderar är det flera som toppar listorna i sina valkretsar och därför har goda chanser att få fortsätta i riksdagen om MP får ett liknande valresultat som 2014. Men inte alla.

Riksdagsledamoten Anders Schröder står först på plats 6 i Gävleborgs valkrets. En valkrets där MP endast fick ett utjämningsmandat 2014. Så huvudfokus för Schröder är att jobba för att det ska bli ett mandat överhuvudtaget.

– Det krävs att det går bra i landet som helhet så att vi ska säkra det mandatet. Så det kommer bli till att kampanja för alla där uppe, säger han till Altinget.

Hur det känns att som sittande riksdagsledamot hamna så pass långt ned på listan är inget han vill kommentera närmare.

– Det är en demokratisk process som fungerar så. Det är ingenting jag tänker ha några åsikter kring, säger han.

Krysskamp i Västergötland

En annan ledamot som ligger lite skrynkligt till för att få fortsätta är Emma Nohrén som suttit i riksdagen sedan 2014. Hon står förvisso högt på listorna både i Göteborgs kommun (plats 3) och Västra Götaland norra (plats 2). Men kruxet är att MP bara fick två platser i Göteborg 2014 och en plats i VG Norra.

– Jag hoppas absolut på att komma in. Men jag inser ju att det krävs att jag blir inkryssad eller att vi gör ett väldigt bra val, säger hon till Altinget.

Och det kan mycket väl bli en jämn krysskamp, framför allt i VG Norra. Det har den valkretsen nämligen en tradition av.

Jämnt i de senaste valen

2014 kryssade sig andranamnet Janine Alm Ericsson sig förbi förstanamnet, den dåvarande riksdagsledamoten, Peter Rådberg och knep riksdagsplatsen med bara 29 rösters marginal. Rådberg toppade listorna även 2006 och 2010. I båda valen fick Lena Klevenås fler personkryss, men det saknades några få röster för henne att nå upp till de dåvarande personvalsspärrarna på 8 procent (2006) och 5 procent (2010).

Det är just Peter Rådberg (riksdagsledamot 2006-14) som för fjärde gången i rad toppar listan i valkretsen. Och han är sugen på att komma tillbaka till riksdagen.

– Politiken drar ju alltid. Man vill ju vara med och förändra, säger han till Altinget.

Men han är också medveten, inte minst utifrån personlig erfarenhet, om att förstaplatsen inte är en garanti för att ta en plats.

– Det kommer bli hårt även i år. Det har varit hårt alla fyra gånger, säger han.

För att knipa platsen kommer Peter Rådberg att bedriva personvalskampanj. Han tycker inte att personvalskampanj går ut över “laget”, det vill säga att försöka få partiet att få så många röster som möjligt.

– Det är ingen konflikt där. Laget är viktigt naturligtvis men samtidigt är det en kamp mellan riksdagskandidaterna för varje parti, säger han.

Fokus inte på opinionssiffror

En grundförutsättning för att det ska bli några ledamöter överhuvudtaget är att opinionsvindarna blåser i MP:s riktning. I flera mätningar har partiet legat och balanserat kring riksdagsspärren. Men Jonas Eriksson är övertygad om att partiet kommer att få fortsätta i riksdagen.

– Vi kommer sitta i riksdagen efter valet. Behovet av ett miljöparti har aldrig varit så stort som nu, säger han.

Och de dystra opinionssiffrorna bekommer honom inte särskilt.

– Det är klart att det hade varit mycket trevligare att ha opinionssiffrorna som vi hade inför förra valet. Men mitt fokus är inte opinionssiffror utan att få ut den politiken vi har genomfört och lyfta det vi vill genomföra. Sedan är det väljarna som avger sin dom på valdagen, säger han.

Forrige artikel Krysskamp inom M i flera valkretsar Krysskamp inom M i flera valkretsar Næste artikel SD möblerar om rejält på riksdagslistan SD möblerar om rejält på riksdagslistan
  • Rapportera

    Jan Lindholm · Riksdagsledamot för miljöpartiet

    Varför lämnar Mp ledamöter

    Vi har en rotationprincip som gör att flera av oss inte längre får kandidera. Vi tror det är bra med rotation och att tre mandatperioder är en rimlig maximal tid som ledamot.