Väntat förslag om vinstbegränsning i välfärden

VINSTTAK. I dag presenterade regeringen och Vänsterpartiet en lagrådsremiss om vinstbegränsning för privata aktörer i skola och omsorg. Men inget tyder på att de kommer få igenom det i riksdagen.

Det var ett väntat besked som presenterades i dag. Regeringen går tillsammans med Vänsterpartiet vidare i frågan om vinstbegränsning för privata aktörer inom skol- och omsorgssektorn. Förslaget följer Ilmar Reepalus utredning om ett tak på 7 procent av det operativa kapitalet plus statslåneräntan.

– Det finns en folklig ilska mot läckaget från svensk välfärd, säger Ardalan Shekarabi (S), civilminister.

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss och planerar att lägga en proposition i mars 2018. Förslaget går ut på att privata aktörer ska söka tillstånd för att ta emot offentlig finansiering. Utöver kravet på ett vinsttak finns ett förbud mot värdeöverföringar och att välfärdsverksamheter ska bedrivas i en separat juridisk person.

Alla omfattas inte

Företagen som omfattas är privata vinstdrivande aktörer verksamma inom välfärdsområden som omfattas av socialtjänstlagen, LSS och skollagen. Undantagna är de flesta i den så kallade idéburna sektorn. Stiftelser, ideella och företag med vinstutdelningsbegränsning undantas. Det motiveras med att syftet med de ovan nämnda kraven är att begränsa vinstuttaget. Något som inte berör de idéburna företagen, menar regeringen.

Är det här förslaget riktat för att få bort vissa företag från den här marknaden?

– Det är effektivt för att få bort de stora vinstuttagen, och därmed vinstjakten som drivkraft, från välfärden. Vi har sett företag som har varit inne med otrolig kortsiktighet, gjort stora neddragningar i verksamheten och sålt vidare. Det kommer vara helt omöjligt med det här. Och det är helt riktigt, dem vill vi inte ha i välfärden, säger Jonas Sjöstedt (V), partiledare, till Altinget.

Tidigare har det framförts kritik från branschen att en vinstbegränsning hämmar innovation. Det håller inte Jonas Sjöstedt med om.

– Jag kan inte tycka att det är så innovativt att sparka undersköterskor och ha lägre bemanning i skolorna. Det är ju så man tjänar pengar i välfärden, säger han.

Riksdagsmajoritet emot

Att förslaget kommer att gå igenom i riksdagen förefaller i dag osannolikt. Samtliga borgerliga partier och Sverigedemokraterna är emot det.

–  Det här löser inga av de problem vi ser med dåliga skolresultat eller med långa köer till vården. Därför tycker jag att det är ett dåligt förslag, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomiskpolitisk talesperson, till Altinget.

Jonas Sjöstedt är medveten om det parlamentariska läget. Men tycker ändå att det är motiverat att lägga fram förslaget före valet.

– Det här kommer att starta en enorm debatt. Det som är styrkan hos oss och en utmaning för de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är att deras väljare är vänsterpartister när det kommer till vinster i välfärden. Skulle de vara okloka nog att ändå rösta ned det här förslaget då kommer nästa möjlighet redan den 9 september. Då är det riksdagsval. Då är det här en valfråga.

Oppositionen kritisk

Men Svantesson riktar skarp kritik mot regeringen som väljer att lägga fram förslaget.

– Det är ansvarslöst att Socialdemokraterna och Miljöpartiet lägger den här typen av förslag när det skapar så stor oro hos de elever och äldre som berörs av det här, säger hon.

I det här skedet gäller förslaget välfärdsföretag inom skola och omsorg. De privata vårdföretagen är inte med. Men målet, åtminstone från Vänsterpartiets sida, är att vinstuttagen även där ska begränsas i framtiden.

– Självklart vill vi uppnå samma sak på vårdområdet. Men det är inte säkert att det kommer vara exakt samma modell, säger Jonas Sjöstedt.

Forrige artikel Skolverket ska stödja kommuner med krisberedskap Næste artikel EU-kommissionen närmar sig sakta mikroplastförbud EU-kommissionen närmar sig sakta mikroplastförbud