Vallöftet: S nationella laddmål motsvarar inte ens målet i Stockholm

Socialdemokraterna går till val på att minst dubblera antalet laddstolpar till år 2030. Det motsvarar inte ens det mål som Stockholms stad har satt upp och det är långt mindre än vad som krävs, enligt branschens bedömningar.

Utöver flera tidigare kända prioriteringar på klimatpolitiska området, vill S nu lägga fast ett nationellt laddinfrastrukturmål. <br>
Utöver flera tidigare kända prioriteringar på klimatpolitiska området, vill S nu lägga fast ett nationellt laddinfrastrukturmål.
Foto: Maja Suslin / TT
Jacob Hederos

– Vi vill göra det möjligt för fler att leva och resa klimatvänligt och samtidigt kapa sina kostnader, sa Socialdemokraternas Mikael Damberg (S) när han tillsammans med ministerkollegan Annika Strandhäll (S) presenterade partiets förslag för ”en rättvis klimatomställning för vanligt folk”.

Som en av de åtgärder som partiet vill lyfta fram inför nästa mandatperiod ingick ett flertal prioriteringar inom laddinfrastrukturområdet. Förutom att partiet vill undanröja hinder för att få till laddinfrastruktur hos dem som bor i hyresrätt och bostadsrätt, så vill partiet också att kunder ”ska kunna jämföra pris” och inte behöva registrera sig ”hos en mängd olika operatörer” för att ladda publikt.

Men det tydligaste budskapet är att Socialdemokraterna vill minst se en dubblering av antalet offentliga laddpunkter till år 2030, från dagens drygt 15 000 till över 30 000.

Effekt – inte antal – i fokus hos andra

Frågan är hur ambitiöst ett sådant mål egentligen är?

Samtidigt finns det frågetecken kring om ett mål om antal offentliga laddpunkter är det viktiga i sammanhanget. Regeringens egen expertmyndighet på området, Energimyndigheten, och även EU-lagstiftarna, tycker inte det i alla fall.

Energimyndigheten har länge varit ganska tydlig med att antalsmål inte är bra

Anders Lewald, Energimyndigheten
– Energimyndigheten har länge varit ganska tydlig med att antalsmål inte är bra, säger Anders Lewald, senior rådgivare och en av experterna på laddinfrastrukturfrågor på myndigheten, till Altinget.

Lewald påpekar att han inte vill kommentera det politiska utspelen. Men han pekar också på att man på EU-nivå släppt frågan om absoluta antal laddpunkter, vilket tidigare ansetts centralt. När den nya alternativa bränsleinfrastrukturförordningen nu förhandlas fram mellan lagstiftarna är det i stället tillgänglig effekt som är det pådrivande målet.

Vid sidan av ett avståndsbaserat mål, ser det där ut som att lagstiftarna tar på sig att det ska finnas 1 kilowatt offentlig laddeffekt per elfordon, respektive 0,66 kilowatt per hybrid. Ett krav som ska utvärderas årligen.

Hjälper det att snegla över gränsen?

Samtidigt påpekar Lewald att det inte är lätt att formulera någon form av siffermål.

– Svårigheten är att bedöma och utreda vad är rätt mängd laddpunkter. För det handlar om att möta behovet av användarna.

Han menar dock att det går att dra vissa lärdomar från grannlandet i väst, som ligger flera år före.

I Norge består över 20 procent av den lätta fordonsflottan av elbilar, samtidigt som andelen i Sverige är mindre än en sjättedel så stor, cirka tre procent. Laddhybriderna står däremot för ungefär lika stora andelar, sex respektive fyra procent, i de två grannländerna.

Det som utgör den stora skillnaden är att de har långt fler snabbladdare.

Anders Lewald , Energimyndigheten
– Men ser man till antalet offentliga laddpunkter, så är de inte särskilt många fler i Norge, cirka 20 000 relativt strax över 15 000 i Sverige, säger Anders Lewald, som i stället lyfter fram att behovet i grannlandet snarast har täckts av en annan faktor.

– Det som utgör den stora skillnaden är att de har långt fler snabbladdare. De är 4 445 i Norge, jämfört med 1 409 i Sverige.

Så kan det räcka med 30 000 offentliga laddpunkter till år 2030?

– Jag vågar inte uttala mig om vad som är bra. Men vi vet att det behövs mer laddinfrastruktur, det är både vi, branschen och politiken överens om, säger Anders Lewald.

”Bara i Stockholm vill de se 35 000 till 2030”

Hos branschorganisationen Power Circle vill elsystemexperten Johanna Barr markera att man som organisation inte vill kommentera partiers utspel. Men i organisationen egna kalkyl landar Powercircle i att det kommer att behövas 90 000 laddstolpar till år 2030.

Vallöftet: Dubblera antalet publika laddpunkter till 2030

Vad lovar Socialdemokraterna?
"Vi vill undanröja de hinder som finns mot att få tillgång till egna laddstolpar, särskilt för de som bor i hyresrätt och bostadsrätt. Dessutom ska antalet publika laddstolpar, de som är tillgängliga för allmänheten, minst fördubblas till 2030 från drygt 15 000 till över 30 000. Du ska kunna jämföra pris och inte behöva registrera dig hos en mängd olika operatörer." skriver partiet i ett pressmeddelande.

Vad skulle det kosta?

Enligt uppgifter till Altinget har det inte gjorts några faktiska kostnadsbedömningar på valutspelet om publik laddinfrastruktur.  

Hur ska det finansieras?

"Vad gäller finansieringens utformning så sköts den ju samlat i budgeten, så det får vi återkomma till" svarar Annika Strandhälls pressekreterare.

Detta eftersom att det kommer att efterfrågas laddare med lägre effekt, som boende i städer kan använda för att ladda sina fordon på gatorna under nätterna.

– Det skulle alltså fungera som laddgatorna i Stockholm, säger Johanna Barr till Altinget.

Barr håller med om att det finns mycket att lära sig av situationen i Norge. Men hon pekar samtidigt på att organisationens bedömning även kan visa sig vara i underkant.

– Tittar man på Stockholms stads mål, så har de satt upp som ambition att de ska ha laddpunkter på alla publika parkeringsplatser till 2030, vilket är 35 000 bara i innerstan. Sedan kan man fundera på vad man tycker om det målet. Om det är smart, eller om det är bättre att ha färre platser som utnyttjas effektivare?

Oklart vilka hinder som ska åtgärdas

En sak är dock klar. Från politiken är det centralt att ta fram svar på ”laddångesten”. Vilka hinder som Socialdemokraterna identifierat att de vill få bort för ”att få tillgång till egna laddstolpar, särskilt för de som bor i hyresrätt och bostadsrätt”, är dock inte klart.

– Det kommer bestämmas längre fram vilka åtgärder vi vill gå vidare med, är tjänstemännens svar.

När de egna expertmyndigheterna studerade frågan konstaterades att det inte fanns ett direkt behov av större regelförändringar, utan att frågan behövde utredas mer först. Däremot kunde samarbetet mellan, och inom, myndigheter förbättras avsevärt, vilket också nu ska ske, menar Anders Lewald.

Toppprio: Rätt att ladda

Hos Power Circle har man dock en tydlig prioriteringsordning av de hinder som man vill se undanröjda.

Vi vill se en princip för ”en rätt till att ladda”, som gör att du inte ska kunna få nej från en bostadsrättsförening eller en hyresvärd

Johanna Barr, Powercircle
– Det allra viktigaste att få till är hemmaladdningen, säger Johanna Barr och fortsätter:

– Det vi vill se är en princip för ”en rätt till att ladda”, som gör att du inte ska kunna få nej från en bostadsrättsförening eller en hyresvärd. Sedan hur det ska utformas i detaljen, tåls att titta på.

Därutöver vill organisationen också se att det ställs krav på att all ny laddinfrastruktur kan ladda smart – det vill säga anpassa laddning efter tillgänglig kapacitet i elnätet, så att elnätet inte blir en flaskhals för elektrifieringen.

– Sedan vill vi också se att man kortar ledtiderna och kostnaderna för elnätsanslutning. Både för publik- och för hemmaladdning, fortsätter Barr.

Flera av dessa frågor identifieras också i expertmyndigheternas rapport, även om de landar i att frågan om ”rätten att ladda” först behöver utredas vidare innan de kan sätta ner foten. Men en av de utpekade hindrena verkar redan plockats upp. S-regeringen har i alla fall tidigare i augusti beställt ett svar på hur ledtider för elnätanslutning ska kunna kapas.

Artikeln har uppdaterats efter publicering med en ändring av näst sista stycket.

Nämnda personer

Mikael Damberg

Riksdagsledamot (S), vice ordförande i finansutskottet
Förvaltningslinjen (Stockholms uni., 2000)

Annika Strandhäll

Riksdagsledamot (S), ordförande S-kvinnor
Studier i arbets- och organisationspsykologi och i organisation och ledarskap (Göteborgs uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget