Valdeltagandet ökar – tack vare SD

VÄLJARBETEENDE. I de tre senaste valen har allt fler soffliggare tagit sig till valurnorna. Det är framför allt Sverigedemokraternas förtjänst, enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

Johan Manell

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet har undersökt i vilken utsträckning svenska väljare är benägna att rösta, utifrån deras intresse för politik. De personer som i undersökningen säger sig vara mycket lite eller inte alls intresserade av politik har de tre valen valt att rösta i allt större utsträckning. Vilket också har gjort att det totala valdeltagandet har ökat.

– Det beror framför allt på Sverigedemokraternas mycket framgångsrika mobilisering från soffan, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetare, till Altinget.

Läs också: MUCF ska dela ut pengar för högre valdeltagande 

Framgångsreceptet för SD att locka väljare från sofflocket till valurnorna är att partiet lyckats fånga upp och samla det missnöje som finns till ett och samma parti, tror Ekengren Oscarsson.

Man har skapat en lägereld för elitmisstroende. Där samlas en väldigt brokig skara människor för att rösta på Sverigedemokraterna.

Henrik Ekengren Oscarsson
Statsvetare

– Det finns mycket att vara missnöjd över och SD har lyckats samla upp allt det där utan att egentligen ha någon konkurrens. Det är lite spel mot ett mål, säger han. 

Lägereld för misstroende

Missnöje och misstro mot “eliten” är däremot inget nytt. Men tidigare har personer med de åsikterna återfunnits bland  väljare hos alla partier. Det SD har lyckats med är att sortera ut dem från de andra partierna och samla missnöjet till ett parti.

– Man har skapat en lägereld för elitmisstroende. Där samlas en väldigt brokig skara människor för att rösta på Sverigedemokraterna, säger Ekengren Oscarsson.

Nu pågår inom flera partier, inte minst inom Socialdemokraterna och Moderaterna, försök att locka tillbaka dessa väljare. I lika hög grad som invandringsfrågan har också brottslighet och välfärdsmissnöje dominerat SD-väljarnas skäl för röstning. Och det är därför inom dessa områden som de etablerade partierna vill ta tillbaka mark.

– Man försöker hitta de här väljarna med skarpa förslag som inte har med invandringspolitik att göra. En väg runt det är  med "lag och ordning" som trendar ordentligt nu. Min analys är att både S och M försöker gå de här väljarna till mötes och stilla deras oro för brottslighet, säger Ekengren Oscarsson.

Inte bara soffliggare

Alla som röstar på SD är dock inte tidigare soffliggare. I valen 2006 och 2010 när Sverigedemokraterna var förhållandevis små utgjorde gruppen “en substantiell andel”, enligt Ekengren Oscarsson. Medan partiet i valrörelsen 2014 lyckades locka fler från andra grupper. I de tidigare valen var det framför allt unga förstagångsväljare som röstade på partiet. Men det ålderssambandet fanns inte i valet 2014.

– Det är inte unga arga män som röstar på SD längre utan det är bara arga män om man ska generalisera, säger Ekengren Oscarsson.

Läs också: S och SD gynnas när väljare blir äldre 

Den stora utmaningen för samtliga partier är att få gruppen som anger att de inte alls är intresserade av politik att överhuvudtaget gå och rösta.

– Det här är en grupp som inte följer med särskilt mycket i svensk politik. Det krävs något extra för att den ska gå och rösta. Valrörelsen blir väldigt viktig för dem. De ska då på några veckor hinna ikapp oss andra informationsmässigt. Det är dem valrörelsen är till för. Det är därför vi ska ha informativa och spännande valrörelser. Det är inte för oss andra som redan är frälsta utan det är för de här som kommer sent till festen, säger Ekengren Oscarsson.

Nyhetens behag borta

Men det kan bli tuffare för Sverigedemokraterna att locka de ointresserade väljarna framöver.

– Nyhetens behag är lite grann borta. Man kanske inte är lika arg längre och sen kanske det smyger sig in en besvikelse att ens röst inte har fått någon betydelse, säger Ekengren Oscarsson.

Hur framtiden för valdeltagandet ser ut återstår att se. Men att valdeltagandet har ökat på senare år är ett faktum som till stor del måste tillskrivas Sverigedemokraterna. Och att det i förlängningen också har varit positivt för demokratin.

– Hade det varit vilket annat parti som helst vi pratat om hade vi ju tolkat det som en insats för demokratin. Så varför ska vi göra ett undantag för SD, säger Ekengren Oscarsson.

 

Valdeltagande per kategori i procent Mycket politiskt intresserade Ganska politiskt intresserade Inte särskilt politiskt intresserade Inte alls politiskt intresserade
2002 90 88 77 51
2006 89 88 80 59
2010 90 89 82 63
2014 89 89 83 65

 Källa:Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00