Vaga besked från partierna om försvarets 40 miljarder

Drygt 40 miljarder extra per år ska fram till Försvarsmakten, enligt partiernas överenskommelse. Men viljan att diskutera varifrån pengarna ska tas är måttlig. ”Vi är överens om två procent. Det finns ingen profileringspotential för partierna i det", säger en försvarspolitiker till Altinget.

ÖB Micael Bydén och Försvarsmakten behöver inte oroa sig, det råder bred enighet om att försvarsanslagen ska upp till två procent av BNP. Men just på grund av enigheten, är intresset svagt från partierna att göra finansieringen till en valfråga, enligt en försvarspolitiker.
ÖB Micael Bydén och Försvarsmakten behöver inte oroa sig, det råder bred enighet om att försvarsanslagen ska upp till två procent av BNP. Men just på grund av enigheten, är intresset svagt från partierna att göra finansieringen till en valfråga, enligt en försvarspolitiker. Foto: Tomas Oneborg/Svd/TT
Johanna Alskog Jacob Hederos

Det är många miljarder som ska fram när försvarsanslaget på några få år ska pressas upp till två procent av BNP. För att anslaget ska landa på runt 120 miljarder kronor, så krävs en ökning på drygt 40 miljarder kronor.

Men samtidigt som partierna är rörande eniga om målet på två procent av BNP, så är de påfallande vaga om i vilka lador och skattkistor som miljarderna ska hämtas.

– Det blir en process under det kommande året, säger Centerns försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström och hänvisar till kommande försvarsförhandlingar samt att det ännu saknas en tidsplan för snabbt målet ska nås. Några partier har 2025 som målår, några andra har 2028.

– Vi kommer att behöva diskutera försvarsanslagen i varje budgetprocess, fortsätter Daniel Bäckström.

På frågan om det inte kan vara intressant för väljarna att veta hur partierna vill lösa finansieringen, så hänvisar Bäckström till partiets finanspolitiska talesperson Martin Ådahl, som Altinget har sökt utan framgång.

Liberalerna vill ta bort familjeveckorna och ändra överskottsmålet för finansiera anslagshöjningen, men försvarspolitiska talespersonen Allan Widman tror att det kommer krävas mer.

– Det är min bedömning. Sen finns ett reformutrymme också som vi alltid har pekat på, säger han till Altinget.

Men inte heller Liberalerna har räknat på om kalkylen går ihop. Det är inte så intressant för partierna att jämföra olika plus och minus, enligt Allan Widman.

– Vi är överens om två procent. Det finns ingen profileringspotential för partierna i det, säger han.