Vaccination mot vattkoppor ska inte vara en klassfråga

Folkhälsomyndigheten har lämnat förslag till regeringen om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Utredningen har varit pågående sedan 2018, men pausades på grund av pandemin och återupptogs 2022.

Vattkoppor kan ge allvarliga komplikationer

Vaccination mot vattkoppor förhindrar inte bara sjukdom, utan innebär även stora kostnads­besparingar för samhället. Inkluderingen i det nationella barnvaccinations­programmet kommer dessutom minska vårdklyftorna mellan de som i dag har råd att vaccinera privat och de som inte har det. Därför är det viktigt att regeringen snarast möjligt inför kostnadsfri vattkoppsvaccination, backad av den nationella budgeten.

Vattkoppor är en smittsam sjukdom som ofta är ofarlig, men som kan vara mycket påfrestande och smärtsam för individen, med feber och kliande, vätskefyllda blåsor och lång vab för småbarnsfamiljer. Ungefär 300–400 fall ger dessutom komplikationer som kräver sjukhusvård samt ger stora förluster för samhällsekonomin genom produktions­bortfall.

Allvarliga komplikationer som kan uppstå till följd av vattkoppor är bland annat lunginflammation och mjukdelsinfektioner samt mer allvarliga, men mindre vanliga komplikationer som hjärn- och hjärnhinneinflammation samt stroke (i ovanliga fall). Dessvärre tar sjukdomen cirka åtta liv per år, något många inte vet om.

Vaccin sparar pengar

Baserat på Folkhälsomyndighetens uträkningar skulle en investering på 307 miljoner kronor i allmän vattkoppsvaccination faktiskt ge 440 miljoner kronor tillbaka redan efter fem år. Efter 15 år skulle besparingen uppgå till 1,9 miljarder kronor. Vid ikappvaccination blir besparingen ännu större, 750 miljoner kronor på fem år och 2,4 miljarder kronor på 15 år. Cirkulationen av viruset förväntas dessutom försvinna helt inom 6–8 år – ett tidsspann som halveras vid tillägget av ikappvaccination.

Föräldrar som vill vaccinera sina barn mot vattkoppor har hittills fått betala ur egen ficka, vilket har lett till vårdklyftor.

Föräldrar som vill vaccinera sina barn mot vattkoppor har hittills fått betala ur egen ficka, vilket har lett till vårdklyftor. Det finns betydande skillnader mellan regioner i hur många individer som har vaccinerats, och även mellan socioekonomiskt starkare och svagare områden inom regionerna. Avgiftsfri allmän vaccination kommer att öka jämlikheten, minska risken för allvarlig sjukdom och sänka de indirekta kostnaderna från vab och produktionsbortfall. Även primärvården kommer att avlastas när skyddet mot vattkoppor breddas, då den absoluta majoriteten av patienter hanteras där.

En annan aspekt av vattkoppors påverkan på samhället är att viruset aldrig försvinner ur kroppen hos den som en gång har smittats. I vuxen ålder kan det latenta viruset leda till sjukdomen bältros, som även den kan ge allvarligare komplikationer. Det virus som finns i vattkoppsvaccin har en mindre benägenhet att återaktiveras i form av bältros än det virus som finns kvar i kroppen efter en genomgången vattkoppsinfektion. Det innebär att antalet fall av bältros kan förväntas minska på sikt.

Gör som Finland

I vårt grannland Finland inkluderades vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet 2017, och vårdbesöken minskade drastiskt både hos den primära målgruppen och hos övriga barn tack vare flockimmunitet.

Smittskyddslagen fastslår att smittsamma sjukdomar ska omfattas av nationella vaccinations­program om kriterierna uppfylls, vilket Folkhälsomyndigheten har bedömt vara fallet med vattkoppor. Utredningen kring vattkoppsvaccination tog alldeles för lång tid.

Det är nu av yttersta vikt att regeringen hanterar eventuella beredningar skyndsamt och sedan implementerar Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer snarast så att de kostnadsbesparande nationella insatserna kommer igång så snabbt som möjligt. I tider av komplicerade budgetpussel borde denna insats vara mer än välkommen, eller hur socialminister Jakob Forssmed (KD)?