Vårändringsbudget: ”Sverige största mottagarland av egna biståndet”

I vårändringsbudgeten tas ytterligare 9,2 miljarder av biståndet för att finansiera flyktingmottagandet från Ukraina. Kritiken från det civila samhället är sylvass. ”Jag tycker att det är skamligt och bedrövligt”, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på Forum Civ. Men biståndsminister Matilda Ernkrans (S) försvarar regeringens prioriteringar.

Placeholder image
Finansminister Mikael Damberg (S) i samband med tisdagens presentation av vårändringsbudgeten. Foto: Henrik Montgomery/TT

Nyheten släpptes redan under måndagen. Regeringen kommer i vårändringsbudgeten att kraftigt öka avräkningarna för flyktingmottagande, på grund av Rysslands krig mot Ukraina. Ytterligare 9,2 miljarder ska tas från biståndsbudgeten, att lägga till de 1,1 miljarder som regeringen redan tidigare har aviserat kommer att användas på samma sätt. Sammantaget kan det med andra ord komma att handla om 10,3 miljarder.

Inkonsekvent räknat

”Dagens budgetbesked gör nu Sverige till största mottagarland av det egna biståndet”, skriver biståndsplattformen Concord Sverige i ett pressmeddelande. 

Det är valår, så man vill vara populär och ger bonuspengar till bilägare i stället för att tänka solidariskt med världen.

Anna Stenvinkel, generalskreterare Forum Civ

De menar att det åtminstone blir så i praktiken. För även om avräkningarna formellt sett räknas som bistånd till Ukraina, så säger Concord att detta är inkonsekvent när svensk hjälp till mottagande av ukrainska flyktingar i Moldavien räknas som bistånd till Moldavien.

Anna Stenvinkel.
Anna Stenvinkel. Foto: Forum Civ

– Jag tycker att det här är både skamligt och bedrövligt. Det är valår, så man vill vara populär och ger bonuspengar till bilägare i stället för att tänka solidariskt med världen, säger Anna Stenvinkel till Altinget.

– Det gör mig förvånad att en socialdemokratisk regering, som har sina rötter i solidaritet, fattar det här beslutet när behoven i världen är större än någonsin. Det går inte att få ihop. Ena dagen gör man satsningar på dem som äger bilar, nästa dag ska världens fattigaste betala. Det anstår inte Sverige att göra på det här sättet.

Vad skulle du säga till den som tycker att det här är ett sätt att ta ansvar i Sverige? Man kan tänka att ingen hade förutsett Rysslands krig mot Ukraina, och att det därför går att försvara att man nu tar från biståndsbudgeten för att hjälpa ukrainska flyktingar här?

– Jag tänker att man inte ska ställa flyende från Ukraina mot det som sker i Sverige. Det är självklart att vi ska hjälpa flyktingar i nöd. Men att ena stunden säga att det går jättebra för Sveriges ekonomi, och i nästa stund ta pengar från biståndsbudgeten för att Dac-reglerna tillåter det, blir mycket märkligt.

– Är det någonting som regeringen borde förstå så är det att världen hänger ihop. Om man säger att detta är bra för Sverige så är det bara på kort sikt. Men tittar man på lång sikt så är det bättre för alla att hjälpa de som har det sämst, säger Anna Stenvinkel.

”Blir provocerad”

Martin Nihlgård, generalsekreterare för Individuell Människohjälp (IM), skräder heller inte orden.

Martin Nihlgård.
Martin Nihlgård. Foto: Malin Kihlström

– Nu satsar de 3,7 miljarder på sänkt skatt för bensin och diesel, och 4 miljarder på drivmedelsstöd. Detta uppmuntrar ett beteende som alla vet att vi ändå måste sluta med inom kort. Samtidigt ska man ta ytterligare 9,2 miljarder från biståndet för flyktingmottagande. När jag tittar på de siffrorna tillsammans, så blir jag provocerad.

Man kan invända att det till exempel kan vara viktigt för Sveriges bönder med drivmedelsstöd?

– Det finns säkert delar av det drivmedelsstödet som kan vara berättigat, men det är fortfarande så att alla bilägare får tusen spänn var, bara för att de har en bil. Är det sannolikt att alla de, inklusive jag själv, behöver de pengarna och att man därför behöver ta från de mest utsatta i världen? frågar Martin Nihlgård retoriskt.

Även Västerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Ali Esbati har synpunkter.

– Det finns saker vi har påpekat som vi hade velat se annorlunda. Till exempel hade vi velat att regeringen inte använder de här avdragen som man kan göra för flyktingmottagandet visavi u-landsbiståndet, säger han till Altinget.

Försvarar prioriteringarna

Biståndsminister Matilda Ernkrans backar inte en tum.

– Vi står upp för biståndsmålet på en procent av BNI. Vi är i ett exceptionellt läge med en omfattande humanitär kris, och det här är enligt Dac-reglerna. Det är pengar inom biståndsramen, men de omprioriteras för att gå till människor på flykt, säger hon till Altinget.

Matilda Ernkrans.
Matilda Ernkrans. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Hur ser du på kritiken som kommer från stora delar civilsamhället? Ni satsar på drivmedel, samtidigt som finansminister Mikael Damberg i dag sa att det går bra för Sverige. Borde man inte ha klarat av att skydda biståndsbudgeten och låta pengarna gå till fattigdomsbekämpning ute i världen?

– Det är verkligen olika saker. Vi lägger fram en vårbudget som har att hantera hur Rysslands krig påverkar Sverige. Jag hade verkligen klarat mig utan deras krig. Men även med de flyktingavräkningar som vi gör nu, så måste vi se att vi står upp för en procent av BNI till biståndet. Även med de här avräkningarna är vi ett av de största givarländerna. Vi ger mer än många andra, även när vi hjälper kvinnor och barn från Ukraina, säger hon till Altinget.

Budgeten är en helhet. Kan man inte lika gärna säga att ni på ett lite kreativt sätt skapar ett reformutrymme med hjälp av avräkningarna? Då tar ni i praktiken från biståndet, samtidigt som ni genomför en ganska hårt kritiserad pensionsreform?

– Nej, nej, nej! Att vi står upp för enprocentsmålet gör att biståndsbudgeten har något av en särställning. Jag har ministerkollegor som får slita med besparingar för att man ska få fram ett större reformutrymme, men biståndsbudgeten behöver inte det. Förutsatt att ekonomin fortsätter gå bra och tillväxten fortsätter öka, så kommer biståndsbudgeten fortsätta öka, om vi sitter kvar i regeringsställning.

– Jag tycker att det här är ett komplement till det humanitära arbetet vi gör i andra länder, säger Matilda Ernkrans.

100 miljoner till ideell sektor

I övrigt kan man notera att regeringen skjuter till ytterligare 100 miljoner kronor till civilsamhället. Enligt uppgift till Altinget ska hela summan fördelas av MUCF. 

Patrik Schröder.
Patrik Schröder. Foto: Daniel Camerini/Forum

– Ställ det mot hur mycket som har samlats in av våra organisationer. Det är väl uppe på runt två miljarder kronor, och det visar på en kraft att mobilisera och en vilja hos folk att bidra. Det offentligas svar på detta är ganska begränsat om man jämför penningströmmarna, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare på Fremia till Altinget.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter hade under gårdagen inte tid att ge någon intervju.

Det civila försvaret ska stärkas på såväl nationell som regional och lokal nivå, och 800 miljoner kronor avsätts för ändamålet. Pengarna är en del av en överenskommelse mellan samtliga riksdagspartier, och den gäller såväl militärt som civilt försvar.  

Nämnda personer

Matilda Ernkrans

Biståndsminister (S)
fil. kand i statskunskap och sociologi (Örebro uni. 2002)

Jeanette Gustafsdotter

Kulturminister (S)
Jur. kand i medierätt (Uppsala uni., 1992), journalistexamen (Mittuniversitetet, 1993)

Patrik Schröder

Samordnare civilsamhällespolitik Fremia
Master i internationella relationer (Göteborgs uni. 1998)
Se alla personer

Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor