V: Vi har fått in skrivningar i Nato-propositionen

Riksdagens behandling av Nato-propositionen pågår i rallytempo. Motståndarna V och MP står maktlösa i att rubba själva politiken, däremot har de två partierna lyckats få in skrivningar som stärker riksdagens insyn i Nato-samarbetet.

Militärövning med Nato-partnern USA på Tofta militärområde sommaren år 2022.
Militärövning med Nato-partnern USA på Tofta militärområde sommaren år 2022.Foto: Yvonne Åsell/Svd/TT
Johanna Alskog

”Sverige vet helt enkelt inte vad vi blir medlemmar i.” Det skriver Miljöpartiet i sin följdmotion om regeringens Nato-proposition. En proposition om att Sverige ska överge en säkerhetspolitisk linje som gällt i århundraden och som helt saknar en djupare analys. Att riksdagens partier ovanpå detta endast får fem dagar på sig att behandla propositionen är ”inte värdigt”, skriver partiet.

Håkan Svenneling är utrikespolitisk talesperson för det andra av riksdagens två Nato-kritiska partier. Det har varit bråttom, bekräftar han, och de lyckades förhandla fram ytterligare ett dygns motionstid. Men han konstaterar också att en sedvanlig motionstid på femton dagar, enligt riksdagsordningen, hade inte ändrat något i grunden. 

– Man kan ha förståelse för regeringens behov av en snabb beredning. Vårt motstånd mot Nato är politiskt, säger Håkan Svenneling till Altinget.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de enda partierna i riksdagen som har lagt följdmotioner på regeringens Nato-proposition. De är också de enda partierna som är motståndare till att Sverige ska gå med i försvarsalliansen.

Båda partierna har en lång rad invändningar mot propositionen. Förutom att Sverige fortsatt bör stå alliansfritt, har de även motförslag vad gäller kriterierna och villkoren vid ett medlemskap. Och på en punkt har de två partierna faktiskt lyckats påverka, enligt Svenneling.

– Vi har fått in lite skrivningar i det betänkande som presenteras på fredagen, säger han.

Det gäller förankringen av Nato-politiken i riksdagen. Båda partierna är kritiska till propositionens enda skrivningar om riksdagens insyn och inflytande att regeringen informerar och överlägger med Utrikesnämnden (se faktaruta), detta utifrån regeringens utökade befogenheter att begära militärt stöd från Nato.

Beslut på onsdag

Den 22 mars ska riksdagen debattera och besluta om betänkandet.

Övriga hållpunkter:

Promemorian Sveriges medlemskap i Nato var klar den 5 oktober.

Remissrundan var klar den 16 november.

Regeringen lämnade propositionen till riksdagen den 8 mars.

Sista dagen för följdmotioner var den 13 mars.

Beredningen i utrikesutskottet skedde den 14 och den 15 mars.

Justering den 16 mars.

Publicering av betänkandet den 17 mars.

Lagförslaget har inte granskats av Lagrådet, regeringens motivering lyder:

”Det lagförslag som avser lagen om immunitet och privilegier i vissa fall omfattas av Lagrådets granskningsområde. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande.”

”Vi är väl medvetna om att de militära delarna till stor del lyder under sekretess men som folkets företrädare måste riksdagen kunna ta del av avgörande skeenden inom Nato och dess verksamhet. Detta gäller inte minst inför Natos försvars- och utrikesministermöten samt de årliga statsöverhuvudmötena.” skriver Miljöpartiet.

Regeringens skrivningar om förankringen i riksdagen handlade enbart om situationer i kris och krig.

Altinget logoSäkerhet
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget säkerhet får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.