Debatt

Utredare: Kulturens återstart är beroende av ett stärkt statligt stöd

Om Sverige ska ha ett starkt, hållbart och oberoende kulturliv i alla delar av landet krävs statliga insatser som möter både kultursektorns akuta överlevnadsbehov efter covid-19-pandemin och långsiktiga utvecklingsbehov. Det skriver utredarna Linda Zachrison, Klara Tomson och Love Ander.

Amanda Lind (MP), kultur- och demokratiminister tillsammans med Linda Zachrison, utredare för utredningen ”Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin”.
Amanda Lind (MP), kultur- och demokratiminister tillsammans med Linda Zachrison, utredare för utredningen ”Återstart för kulturen – återhämtning och utveckling efter coronapandemin”.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Linda Zachrison
Särskild utredare, Från kris till kraft – återstart för kulturen, SOU 2021:77 och tidigare kulturråd i Washington D.C.
Klara Tomson
Huvudsekreterare
Love Ander
Sekreterare

Redan före pandemin verkade många kulturorganisationer och konstnärer under knappa ekonomiska villkor, vilket har gjort dem extra sårbara för intäktsbortfall. Restriktioner för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som infördes med anledning av covid-19 har medfört stora intäktsbortfall för både kulturorganisationer och de som arbetar i kultursektorn. Många inom såväl konstnärliga som tekniska yrkesgrupper har lämnat eller överväger att lämna sektorn.

Trots att restriktionerna nu har avvecklats är kultursektorns kris inte över. Många aktörer har en mycket skör ekonomi och för att säkerställa överlevnad och motverka kompetenstapp krävs stärkta offentliga stöd under ett par års tid framåt.

Bredda deltagandet i kulturlivet

Trots att ett av kulturpolitikens mål är att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet har kulturpolitiken länge haft svårt att nå ut till alla delar av befolkningen. Pandemin riskerar att förstärka skillnaderna mellan de som nås av den offentligt finansierade kulturen och de som inte gör det. Arbetet med att bygga upp relationer till nya grupper har avbrutits under pandemin, och det behövs insatser för att återskapa dessa relationer och bredda deltagandet i kulturlivet.

Digitalisering och konstnärlig utveckling

Den offentligt finansierade kultursektorn har under pandemin tagit ett stort digitalt kliv och erbjudit ett digitalt utbud som i många fall varit gratis. För att kultursektorn ska kunna fortsätta med den digitala utvecklingen krävs dock både offentliga satsningar och nya intäktsmodeller.

Internationellt utbyte är avgörande för konstnärlig utveckling. Detsamma gäller samverkan mellan det fria kulturlivet och kulturinstitutioner. Under pandemin har konstnärliga utbyten mellan olika aktörer och länder inte kunnat genomföras. Det är angeläget att den typen av samarbeten återupptas så snart som möjligt.

Samverkan med andra politikområden

Vi föreslår att regeringen gör en kraftfull satsning för kultursektorns återstart, överlevnad och utveckling.

Kulturen är ett politikområde i sin egen rätt och behöver inte bidra till andra samhällsmål, men det finns möjligheter till positiva synergier om samverkan mellan kulturen och andra politikområden ökar. Det gäller bland annat för utvecklingen av kulturella och kreativa näringar samt utbytet mellan kulturen och skolan.

Utredningens förslag

Vi föreslår att regeringen gör en kraftfull satsning för kultursektorns återstart, överlevnad och utveckling.

  1. Möjliggör återstart. Inrätta statliga återstarts- och utvecklingsstöd till konstnärer och kulturverksamheter under 2022–2023. Stärk stöden till scenkonstallianser och musikarrangörer samt inför stimulansstöd i form av kulturcheckar.
  2. Stärk de ekonomiska förutsättningarna långsiktigt. Öka de statliga stöden till den fria kulturen, konstnärer, kultursamverkansmodellen och civilsamhällets organisationer permanent.
  3. Stärk internationellt utbyte och samverkan. Stärk stödet för internationellt kulturutbyte och inför ett stöd för medfinansiering till EU-programmet Kreativa Europa.
  4. Anpassa trygghetssystemen. Utred hur statliga stipendier ska hanteras i trygghetssystemen och utveckla informationen om trygghetssystemen till konstnärer.
  5. Tillvarata digitaliseringens möjligheter. Gör en satsning på digitalisering av kulturarvet, utred nationell samordning av bibliotekens utlån av e-böcker, genomför kompetenshöjande insatser inom upphovsrätt och ta höjd för ersättningar till upphovspersoner och medverkande konstnärer vid satsningar på digital kultur.
  6. Förbättra förutsättningarna för kulturella och kreativa näringar (KKN). Inför ett produktionsincitament för film och TV i Sverige och ett exportstöd för KKN, utveckla statistik och analys om KKN, utred hur innovationsstöd på ett bättre sätt kan inkludera KKN och stärk den interdepartementala samordningen i KKN-frågor.
  7. Stärk kulturskolan och kultur i skolan. Permanenta utvecklingsbidragen till kulturskolan, utred behov av fler insatser för att stärka kulturskolan och främja utbytet mellan kultur och skolan.
  8. Bredda deltagandet och minska snedrekryteringen i kulturlivet. Analysera orsakerna till det ojämlika kulturdeltagandet och genomför en främjande insats.
  9. Utveckla kulturpolitikens inriktning. Ta fram en färdplan för filmpolitiken, utred kultursamverkansmodellens utveckling och förutsättningarna för en kulturstiftelse. Finansiera en nationell plattform för utställningsaktörer inom bild och form.
Nämnda personer

Amanda Lind

Riksdagsledamot (MP), ordförande i kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson, talesperson för nationella minoriteter och mediefrågor
Psykolog (Umeå uni., 2009)

Linda Zachrison

Tillträdande konstnärlig ledare Göteborgs stadsteater
Fil. kand i film- och teatervetenskap (Stockholms uni.)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00