Prenumerera
Annons
Debatt

Utred förutsättningarna för en gemensam nordisk krona

”Ett starkt Norden är bra för oss själva, för Europa och för världen”, skriver debattören. 
”Ett starkt Norden är bra för oss själva, för Europa och för världen”, skriver debattören. Foto: Henrik Montgomery/TT
20 februari 2026 kl. 04:00

H

Aktiv i Föreningen Norden, tidigare riksdagsledamot (C)

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Flera partier vill att en svensk euroanslutning åter ska utredas. Det har ju gått 23 år sedan svenska folket med bred majoritet sade nej till att skrota kronan för euron. En utredning måste självfallet noga analysera både för- och nackdelar i dagens läge med ett valutabyte.

Själv har jag följt den här frågan sedan folkomröstningen 2003, då jag var aktiv på nej-sidan, och ser ingen anledning att ändra åsikt.

Sverige har hanterat sin ekonomi bättre än många euroländer och det finns inga skäl att överlämna, centralisera, penningpolitiken till Europeiska Centralbanken (ECB) i Frankfurt. Men visst kan man göra en utredning för att analysera för- och nackdelar med en euroanslutning.

Utred nordisk valutaunion

Om en utredning tillsätts efter höstens val föreslår jag att även för- och nackdelar med en nordisk valutaunion samtidigt analyseras.

I dagens oroliga värld är ett starkt, samarbetande Norden ”viktigare än någonsin”, som författaren och nordisten Bengt Lindroth har konstaterat. En gemensam valuta, en nordisk krona, skulle vara ett viktigt redskap för att samordna och stärka Norden ekonomiskt.

En reflexartad invändning är förmodligen att detta inte är realistiskt. Men varför inte? För- och nackdelar bör prövas lika väl som för- och nackdelar med en euroanslutning.

Viktigt för fördjupat samarbete 

En nordisk valutaunion fanns mellan 1873 och 1924, då på guldmyntfot. Det är tack vare denna valutaunion vi i dag handlar med kronor och ören i Sverige, Danmark och Norge. Under första världskriget övergavs guldmyntfoten. Man kunde inte längre lösa in sedlar mot guld och valutaunionen blev historia för den gången.

När Gunnar Wetterberg kring 2010 åter väckte tanken på en nordisk förbundsstat föreslog han att länderna antingen skulle ansluta sig euron eller välja att återupprätta den nordiska valutaunionen.

Med en gemensam krona finns förutsättningar att skapa ett optimalt valutaområde

För en gemensam och samordnad ekonomisk politik vore samma valuta av stort värde. Wetterberg föreslog att även en förstudie för en nordisk förbundsstat skulle göras – något som i dag borde vara ännu mer aktuellt och realistiskt.

Stabilitet i en osäker värld 

Euroförespråkarna verkar ha glömt eurokrisen, som var en djup skuldkris i flera länder. Faktum är att en rad euroländer, med Frankrike i spetsen, även i dag dras med växande budgetunderskott som strider mot regelverket.

Sveriges tidigare statsminister Göran Persson (S) varnade nyligen för ”en tickande bomb” i Finland. I vårt östra grannland frågar sig för övrigt allt fler om euroanslutningen, dessutom utan folkomröstning, var särskilt klok. En ny eurokris kan mycket väl stå för dörren.

De nordiska länderna står på en gemensam värdegrund och har ekonomier som väl kompletterar varandra. Med en gemensam krona finns förutsättningar att skapa ett optimalt valutaområde.

En nordisk krona kan bli en stabil och trygg valuta i en allt mer osäker omvärld. Menar regeringarna allvar med den vackra visionen om att Norden ska bli ”världens mest hållbara och integrerade region” krävs det konkreta åtgärder och beslut.

Ett enat Norden för en starkare framtid 

För första gången sedan Kalmarunionen står våra länder på samma försvars- och säkerhetspolitiska grund. Nu gäller det att undanröja gränshinder, samordna länderna ekonomiskt och lagstiftningsmässigt och skapa ett starkt Norden.

Mot den bakgrunden är det minst lika viktigt att utreda förutsättningarna för en gemensam nordisk krona som för en euroanslutning.

Ett starkt Norden är bra för oss själva, för Europa och för världen!

Artikeln är skriven av

H

Håkan Larsson

Aktiv i Föreningen Norden, tidigare riksdagsledamot (C)

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2026