Utbetalningsmyndighetens varning: Mindre granskning utan miljontillskott

Myndigheten som ska bli ett av regeringens främsta verktyg för att komma åt bidragsfusket har nyligen fyllt ett år.

Under det första året skickade Utbetalningsmyndigheten 376 underrättelser om felaktiga utbetalningar till Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten som i sin tur kan kräva tillbaka pengarna eller polisanmäla om det finns brottsmisstanke.

De kommande åren skulle granskningen kunna utökas kraftigt och staten få in över en miljard kronor 2029, enligt Utbetalningsmyndighetens prognos.

Med nuvarande budget väntar dock en annan verklighet där myndigheten i stället behöver göra neddragningar i verksamheten. 

– Om vi inte får tillräckligt med pengar så måste dataanalysen och granskningen stå tillbaka, säger Therese Pelow, stabschef och Utbetalningsmyndighetens ställföreträdande generaldirektör, till Altinget.

”Olyckligt”

Utbetalningsmyndigheten begär drygt 300 miljoner kronor extra de kommande tre åren. 

Det är olyckligt ur ett samhällsperspektiv om man inte skördar frukterna av den här investeringen

Therese Pelow
Stabschef, Utbetalningsmyndigheten

Om regeringen inte skjuter till mer pengar kan antalet underrättelser som Utbetalningsmyndigheten väntas leverera nästa år, 2 500 stycken, bli den högsta noteringen man kommer upp i. 

Vid årsskiftet väntar i stället neddragningar och 2027 beräknas antalet underrättelser sjunka till 400 stycken, trots att myndighetens investeringar i datahantering och it-stöd gör att man kan leverera betydligt mer. 

– Det är olyckligt ur ett samhällsperspektiv om man inte skördar frukterna av den här investeringen. Då kommer vi inte bidra lika till att minska de här felaktiga utbetalningarna, som är hela intentionen med de reformer som gjorts, säger Therese Pelow. 

Om pengarna inte räcker till kommer myndigheten behöva prioritera den lagstadgade delen av verksamheten. Från och med 2027 är Utbetalningsmyndigheten skyldig att ansvara för förmedlingen av flera myndigheters betalningar.

– Vi ska ta över ansvaret för de här utbetalningarna 2027 och då måste vi göra det på det sättet som lagstiftningen anger. Den andra delen av vår verksamhet är mer ambitionsstyrd. 

Med det tillskott som ni vill ha skulle ert anslag överstiga en halv miljard kronor. Är det motiverat?

– Det tycker jag utan tvivel. När man tittar på beräkningarna så får man väldigt mycket tillbaka för varje satsad krona. De felaktiga utbetalningarna skadar också tilliten i samhället, säger Therese Pelow.  

1,1 miljarder kronor till statskassan

För att behålla dagens ambitionsnivå i granskningsarbetet bedömer Utbetalningsmyndigheten att det krävs 30 miljoner kronor 2027 och 35 miljoner kronor 2028. Det belopp som kan krävas tillbaka väntas då bli nästan tio gånger större, 420 miljoner kronor (2029), än med den nuvarande budgeten.

Om regeringen skjuter till ytterligare medel för att höja ambitionsnivån, sammanlagt 208 miljoner kronor på tre år, är Utbetalningsmyndighetens bedömning att staten kommer få in drygt 1,15 miljarder kronor från felaktiga utbetalningar 2029.

Hur säker är den bedömningen?

– Vi känner oss väldigt trygga med den. Det fick mycket att hämta här och det där är säkerligen inte allt. Vi överdriver inte utan skulle snarare kunna skriva upp den siffran ännu mer, säger Therese Pelow.

Oavsett om myndigheten får en förstärkning eller inte bedömer myndigheten att antalet underrättelser kommer att minska från 2028.

– Vi räknar med att hitta mer komplicerade fall som ger mer pengar per underrättelse. Då går antalet ned för att det kräver med att utreda dem, men det ger större effekter, säger Therese Pelow.