Utan dricksvatten blir det ingen vattenfestival

Få har undgått informationen om att Stockholm stad ber medborgarna att spara vatten. Detta kommuniceras som en kris. På Stockholm.se står att det är ansträngt läge, varje droppe räknas och att Mälaren är varm efter sommaren vilket påverkar produktionen. Vattenverken har begränsad kapacitet.

Stockholms självbild är vattenbaserad

Det är något som skaver. Är det en pågående kris så vill medborgarna veta vad politiken gör åt den nu och framåt. Att uppmana till att spara vatten lindrar möjligen symptomen men löser inte problemen på längre sikt. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och kommunens ansvar är en helt grundläggande uppgift.

Stockholms självbild är i stort vattenbaserad. Det finns en hel sång om hur stan är fylld av vatten och innan vi utnämnde oss till Skandinaviens huvudstad var vi Nordens Venedig. Hela innerstan och stora delar av ytterstaden har en kvart till vattenkontakt eller åtminstone sjöglimt. Därför slår det hårt att höra att det saknas vatten som går att dricka. Det kan ses som ett politiskt misslyckande.

Finns det en krisplan eller ens någon plan för att säkra produktion av dricksvatten?

Hela situationen väcker frågor.

Hur stärks och moderniseras hela nätet för vatten och avlopp i kommunen? Vatten och avlopp är helt samhällskritisk infrastruktur med betydelse för liv, hälsa och beredskap. Det är klart att det görs saker och det finns säkert åtgärder planerade – men vad händer exakt nu?

Värna Mälaren

Mälaren är stadens viktigaste vattentäkt. Den borde värnas. På vilket sätt ska bräddning (utsläpp av orenat avloppsvatten) stoppas? För snart kommer höstregnen. Blir de planerade avloppstunnlarna som ska avlasta systemet klara någon gång? Ska Stockholm tyst acceptera att det till dess sker utsläpp som inte bara är fullt av övergödande biologiskt avfall toppat med bakterier utan även mikroplaster, läkemedelsrester och annat.

Och kanske den viktigaste frågan av alla: Finns det en krisplan eller ens någon plan för att säkra produktion av dricksvatten?

Vattenförsörjning – hela kretsloppet – är en kärnfråga för politiken och förtjänar mer uppmärksamhet. Efter att ha varit förtroendevald i tjugo år har jag nu en läktarplats med utsikt och perspektiv med insikt. Min bild är att förtroendevalda som engagerar sig i vatten, sopor och avlopp har mycket gemensamt, nästan oavsett partitillhörighet. Detta är en fråga där Moderater och Socialdemokrater måste anstränga sig för att vara osams. Kanske är det bristen på friktion som osynliggör det här politikområdet. Kanske att det ses som oglammigt. Men det går att skapa engagemang eftersom vatten är viktigt för väljarna.

Ingen Vattenfestival utan dricksvatten

En regel för kommunikation är att inte överskatta intresset. Vi är en liten skara som redan innan detta engagerade oss i vatten, sopor och avlopp. Men fler kan engageras genom att fler berättar och förklarar hur viktigt det är. Vilken möjlighet för en pigg lokalpolitiker som vill visa hur ansvarstagande och valbar hen är! En annan kommunikationsregel är att inte underskatta mottagarens intelligens. Väljarna är smarta och vill veta. Det går att berätta att det inte finns några snabba lösningar. Investeringar tar tid. Infrastruktur är dyrt. Men det går att göra saker. Vad som görs och när avgörs av politiska prioriteringar.

Stadshuset! Med all respekt. Ni får ingen Vattenfestival, nya flytande badplatser eller ens inviga en liten fontän förrän ni löst dricksvattenfrågan.

Ta ansvar för kärnuppgifterna, värna vårt viktigaste livsmedel, kommunicera begripligt och slut gärna långsiktiga politiska uppgörelser som sträcker sig över mandatperioder om ni kan hitta samsyn. Det skulle uppskattas och bygger förtroende. Förtroende vinner val.