Debatt

UR: Vårt uppdrag är viktigt för att rusta skolan inför samhällskris

De utvärderingar som nu görs av pandemins konsekvenser för skolan är viktiga, för att ha beredskap vid nästa samhällskris. Men det finns en risk att perspektivet blir för snävt, skriver Johan Hartman, strategichef på UR.

En bredare utvärdering kan till exempel peka på frågan hur man använder digital teknik för lärande i framtiden och hur man utvecklar digital didaktik, skriver debattören.
En bredare utvärdering kan till exempel peka på frågan hur man använder digital teknik för lärande i framtiden och hur man utvecklar digital didaktik, skriver debattören.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Parallellt med debatten om framtidens public service pågår olika utvärderingar av pandemins konsekvenser för skolan. Här är det väsentligt att man förmår se och analysera den samhällsnytta som UR bidrar med.

Kärnan i public service

UR särskiljer sig från SR och SVT med det specifika utbildningsuppdraget, vi kombinerar journalistik och pedagogik på ett unikt sätt som ingen annan medieaktör gör. Självklart gör både SR och SVT program som är folkbildande men UR:s hela fokus och verksamhet handlar om att bilda och utbilda människor. Vi har inte det breda uppdraget med nyheter och underhållning och är på så vis specialiserade i vårt något smalare uppdrag. Man skulle kunna säga att UR:s bildningsuppdrag i allmänhetens tjänst är kärnan i public service.

En klar majoritet av lärarna (72 procent) anser att UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till den svenska skolan i händelse av samhällskris.

För att UR ska göra program som är relevanta och användbara för utbildningssektorn och den organiserade folkbildningen är det viktigt att förstå behoven och verkligheten hos användarna. Därför för UR kontinuerlig dialog med lärare och elever på olika skolor runt om i Sverige.

Under coronapandemin har vi sett hur en kompetent lärarkår på ett flexibelt sätt har möjliggjort en fortsatt utbildning och skapat en ”normal vardag” så långt det varit möjligt. Men det har kostat på. Distansundervisningen har varit utmanande på många sätt, det har handlat om behov av nya lektionsupplägg och ett hårt jobb för att upprätthålla elevers motivation, det har medfört merarbete och en hög arbetsbelastning. Det har också inneburit oro för elevers psykiska hälsa och den egna risken för smitta.

Stöd till den svenska skolan

De utvärderingar som nu görs av pandemins konsekvenser för skolan är viktiga, för att ha beredskap vid nästa samhällskris. Men det finns en risk att perspektivet blir för snävt, att man glömmer att inkludera UR och andra aktörer som är viktiga för skolsektorn.

Självklart ska skolans egna erfarenheter stå i fokus men andra aktörer har viktiga insikter som också bör dokumenteras. En klar majoritet av lärarna (72 procent) anser att UR:s uppdrag bör inbegripa att vara ett stöd till den svenska skolan i händelse av samhällskris, enligt en Novus-undersökning i oktober 2020. Det är en viktig insikt.

Dessutom, en bredare utvärdering kan till exempel peka på frågan hur man använder digital teknik för lärande i framtiden och hur man utvecklar digital didaktik. En bredare utvärdering kan fånga in nya framtidsscenarier och nya behov som skolan av naturliga skäl kanske ännu inte kan förutse.

Rustade inför samhällskriser

Det behövs en inkluderande utvärdering av pandemins konsekvenser för skolan, för att fånga upp och synliggöra breda och gemensamma insatser mot huvudmän, lärare och elever. UR vill bidra med våra erfarenheter för att vi ska stå bättre rustade inför framtida samhällskriser.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00