Undanta hela tech- och teknikbranschen från de förhöjda lönekraven, Britz

Regeringens agerande i fråga om talangattraktion är negativt för industrin, för Sveriges anseende och för svensk konkurrenskraft. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) har sagt sig vara beredd att ta strid för en mer liberal arbetskraftsinvandring. Nu måste ministern leverera undantag från lönekravet för hela teknik- och tillverkningsindustrin.

Höjt lönekrav för arbetskraftsinvandring

Härom veckan klubbades höjningen av försörjningskravet för arbetstillstånd till 90 procent av medianlönen i Sverige. Det innebär att från den 1 juni 2026 krävs en lön om 33 390 kronor per månad för att Migrationsverket ska bevilja arbetstillstånd. Det är en höjning med tio procentenheter från dagens krav om 80 procent av en medianlön och betydligt mer än många unga och nyutexaminerade tjänar.

Från den 1 juni kommer Migrationsverket alltså att neka arbetstillstånd till exempelvis maskinoperatörer och verktygsmakare, som vi vet att 98 procent av svenska industriföretag har svårt att rekrytera till, eftersom lönekravet då höjs ytterligare. Två helt avgörande roller inom industrin. Branschundersökningar visar exempelvis att industrin behöver 4 800 svetsare och 12 500 processoperatörer bara under kommande tre år.

För att hantera de negativa effekterna av beslutet har regeringen givit Migrationsverket i uppdrag att föreslå undantagslistor, alltså listor med yrken som ska undantas från kraven. Migrationsverket har redovisat sitt uppdrag för regeringen och föreslagit ett par olika listor baserade på olika kriterier.

Dra i handbromsen, Johan Britz

Vi är djupt kritiska till att regeringen inför ett så högt lönekrav att det behöver mildras genom omfattande undantag. Arbetsmarknadens behov förändras snabbt och listan kommer därför att behöva justeras återkommande. Det skapar stor osäkerhet bland såväl företag som bland de personer som överväger att flytta till Sverige för att arbeta. Dessutom fångar en undantagslista sällan upp smala yrken, med litet antal arbetstillstånd. Ändå kan just dessa individer vara helt avgörande för enskilda företag.

Vi är djupt kritiska till att regeringen inför ett så högt lönekrav att det behöver mildras genom omfattande undantag 

Teknikindustrin hade höga förhoppningar på Johan Britz och Liberalernas tydliga ställningstagande förra året. Då sade Britz mycket tydligt att företag skulle få väldigt svårt att anställa personer från andra länder, som Sverige behöver, om regeringen gick vidare med förslaget om höjt lönegolv.

Han påtalade också att han såg brister i ett system med undantagslistor, där yrken åkte in och ut, eftersom det skulle skapa stor osäkerhet för företagen. Då pratades det om att dra i handbromsen. Vi hoppas att ministern inte har övergett den tanken, och att regeringen tar sitt förnuft till fånga och agerar för att inte dra undan mattan för svensk teknikindustri.

Ta teknikindustrins oro på allvar

I en tid med ekonomisk turbulens hänger allt ihop, då krymper marginalerna än mer. Det måste politiken ta till sig. Teknikföretagen samlar över 4 500 medlemsföretag. De står för en tredjedel av svensk export och över en miljon jobb, och bidrar till tillväxt, sammanhang och skatteintäkter varje dag över hela landet. Det vill de fortsätta att göra, men då måste regeringen ta deras oro på allvar. De regler som nu slår direkt mot företagsamhet och framtidstro måste därför snabbt förändras.

Men i ljuset av den väg som regeringen nu har valt, vill vi i första hand förorda ett generellt undantag för hela tech- och teknikindustrin, och i andra hand att regeringen väljer den mest omfattande undantagslistan från Migrationsverket. Det finns fortfarande ett fönster att skapa ett bättre system för talangattraktion, som håller över tid. Använd det.