Ullenhag (L): Regeringen ser inte problemet med lågutbildade nyanlända

INTERVJU. Offentliga arbetsgivare kan göra mycket för att se till att nyanlända anställs. Överlag måste arbetsmarknaden liberaliseras. Annars blir det mycket dyrt med många nyanlända, befarar Erik Ullenhag (L).

– Något som vi diskuterar alldeles för lite är att offentliga arbetsgivare bidrar till att höja trösklarna, säger Erik Ullenhag, Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson i en intervju med Altinget.

Han tar sjukvården som exempel där han menar att arbetsgivare har försökt höja statusen på jobben genom att det inte ska vara så många vårdbiträden utan fler undersköterskor och sjuksköterskor.

– Problemet med det är att arbetsuppgifterna ändå ska utföras men att det i stället blir undersköterskor och sjuksköterskor som gör det. Man höjer inte statusen i de yrkena, men vi höjer trösklarna, säger Ullenhag.

Han vill att offentliga arbetsgivare ska börja se vad de kan göra för att det ska finnas arbete som blir lättare för nyanlända att få. Han tycker att regeringen har gjort en del för nyanlända som har högre utbildning.

– Det finns bra initiativ när det gäller validering och kompletterande utbildningar. Snabbspåren är bra. Men det kommer inte att räcka. Utmaningarna är inte de som har högre utbildning, utan de som har lägre utbildning. Och där är det bekymmersamt tomt från regeringens sida.

Två kritiska steg

Ullenhag anser att den stora flyktingströmmen till Sverige kommer att leda till högre kostnader i det korta perspektivet. På lång sikt kan det bli en god affär, men han anser att det krävs mycket för att komma dit.

– Rätt hanterat innebär en befolkningsökning något positivt för ett land, jämfört med länder som folk flyttar ifrån. Men det beror på om folk får jobb. Man måste se det i två steg.

Första steget är asylprocessen.

– Det kan gå riktigt dåligt om det blir långa väntetider på asylansökan, då krossas många. I nästa steg handlar det om att sänka trösklar in på arbetsmarknaden. Lyckas vi med det då kommer det att vara ekonomiskt bra för Sverige

Men Ullenhag anser att det som regeringen hittills gjort är otillräckligt.

– Regeringen är för närvarande väldigt närsynt. Situationen i höstas gjorde att den bara koncentrerade sig på hur man ska minska flyktingströmmen till Sverige. Vi tycker att man tog det ett par steg för långt. Man behöver inte ha den mest restriktiva politiken i Europa.

Han menar att regeringen inte har gått över och funderat på vad man gör med människor som nu befinner sig här.

– Jag tror på snabbspår för människor som flytt från Syrien. Men vi bör också snabba på avslagen. Det är inhumant mot människor som inte får vara kvar att de ändå fastnar i systemet.

Det andra steget handlar om att få jobb. I dag ligger medianen på drygt 7 år. Det innebär att efter så många år har hälften av flyktinginvandrare fått jobb. För lång tid, anser merparten, men partierna har olika recept för hur tiden ska bli kortare.  

– Vi behöver ganska omfattande liberaliseringar av arbetsmarknaden. Vi kan inte vara kvar i en situation där vi har bland Europas högsta ingångslöner. Vi har höjt trösklarna in på arbetsmarknaden på två sätt. Parterna pressar upp lönenivåerna. LO-förbunden trycker på för att höja lägstalöner. Arbetsrätten gör det tuffare för de som står utanför att komma in.

Riksbanken borde beakta skulderna mer

Nyligen blev finansutskottet färdig med en utvärdering, som gjordes av internationella experter, av penningpolitiken. Experterna rekommenderar att Riksbanken reformeras på en lång rad punkter. Erik Ullenhag var tidigare integrationsminister i Reinfeldts regering.

– Som statsråd är man försiktig att prata penningpolitik. Men riksbanken är en myndighet under riksdagen. Vi som sitter i riksdagen måste bli bättre på att diskutera de penningpolitiska besluten. Vi har haft en rädsla för att gå in de diskussionerna. Finansutskottets ordförande har all rätt att tycka till. Men du vågar inte göra det för att du är rädd att folk tror att du gör det på finansministerns vägnar.

Ullenhag menar att det är märkligt att det är naturligt för Riksbankens företrädare att diskutera finanspolitik men att politiker är rädda för att diskutera penningpolitik.

– Jag tror att hela den ekonomiskpolitiska debatten i Sverige skulle vinna på att vi vågade mer. I grunden är huvudbudskapet från utvärderingen att Riksbanken fungerar bra, så vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet, poängterar Ullenhag.

Under den utvärderade perioden fick Riksbanken kritik för att ta för mycket hänsyn till hushållens skulder, vilket bidrog till en för hög ränta under 2013, men Ullenhag anser att Riksbanken nu har gått för långt åt andra hållet.

– Nu har det slagit över till minusränta. Vi är inte mindre oroliga i dag för hushållens skuldsättning, snarare är jag mer orolig nu. Kombinationen av 30- till 35-procentiga lyft på priserna på bostadsmarknaden med en stor skuldsättning gör att vi behöver fundera på vilka fler åtgärder som behövs.

Han pekar på att Riksbanken pratar mycket om skuldsättning.

– Det är bra. Men sett hur Riksbanken agerar med räntevapnet har man släppt skuldsidan. Det tycker jag är värt att fundera omkring. Det effektivaste sättet att dämpa skuldsättningen är räntan. Vi är i en situation där riksbanken bör fundera mer över skuldsättningen.

Varsamhet med ramverket

Det finanspolitiska ramverket ses över av en parlamentarisk kommitté. Syftet med det överskottsmål på en procent av det offentliga finansiella sparandet som gäller i dag har varit att få ned statsskulden och möta demografiska utmaningar. Ullenhag hoppas att kommittén ska nå bred politisk enighet och han vill gå varsamt fram.

– Vi bör gå mot ett balansmål eller ett överskottsmål på 0,5 procent. Men till det bör vi också ha ett ankare om mål för statsskuldens storlek.

Som många andra i kommittén är Ullenhag frågande till om pensionssystemet ska räknas in i det offentliga sparandet.

– Pensionssystemet är oberoende och autonomt. Om det finns inne i överskottsmålet finns det en grundtanke att pensionärernas pengar ska kunna täcka upp för svaga statsfinanser och tvärtom. Den frågan är värd att titta på.

Byt detaljreglering mot förstatligande

Regeringen styr allt mer med riktade statsbidrag. Ullenhag tycker att det har blivit för mycket.

­– Ja, det finns områden där det är tydligt varför det finns riktade statsbidrag.

Han menar att för skolans del finns de riktade bidragen för att det inte ska vara för stora olikheter mellan skolor.

– Vår slutsats av det är att vi i stället ska förstatliga skolan. Vi bör renodla det som är kommunalt.

Ullenhag tycker att många av de små bidragen mer är ett spel än riktig politik.

– Det finns väldigt mycket i den här regeringen som är pressmeddelandepengar, som glasögonbidrag. Det borde vara pengar som ligger på landstingens bord.

Däremot anser han att det går att utforma riktade statsbidrag på ett mer effektivt sätt.

– Jag är inte emot statsbidrag som driver något, säger han och exemplifierar med kömiljarden som han menar var mer resultatinriktad.  

Om skolan ska förstatligas borde resonemanget var detsamma för vården.

– Vi har en levande diskussion om det i Liberalerna. Vi ska förutsättningslöst pröva hur det ska organiseras. Utgångspunkten är dagens organisation, men med ett större nationellt ansvarstagande när det gäller högspecialiserad vård och sällsynta diagnoser. Jag tror att det är en diskussion som kommer att växa. Med lägre skattekraft i vissa områden blir det tuffare att klara av vården i exempelvis Norrbotten.

Sänkt skattekvot får vänta

På sikt vill Liberalerna att skattekvoten ska ned. 

– Som liberal vill man kunna få ned skattetrycket så mycket som möjligt. Men under de kommande åren finns det inte utrymme att sänka skattetrycket. Däremot gäller det att hålla emot så att det inte bli skattehöjningar.

Ullenhag ser inte lösningen på välfärdens finansiering i högre skatter utan istället att det blir fler skattebetalare. Det är i den andan som han vill se en större skatteomläggning.

– Vi behöver ställa om skattessystemet med lägre skatt på jobb och företagande och högre skatt på miljöförstörande verksamhet. Vi vill göra mer grundläggande förändringar i skattesystemet för att se till att jobb lönar sig mer. Där har vi börjat skissa men återkommer med mer detaljerade förslag på en helhet. Den helheten kommer att vara helt finansierad. Vi har inte råd med ofinansierade reformer.

Ullenhag ångrar att Alliansen i regeringsställning inte sänkte skatten mer.  

– Det var ett misslyckande att vi inte klarade av att avskaffa värnskatten under 8 år. Nu har marginalskatterna höjts ytterligare.

Vilka skatter ska höjas?

– Det finns ett antal skatter på miljösidan att höja. Det är inget stort alexanderhugg, utan många små. Kemikalieskatter, skatt på övergödning. Vi vill se över reseavdragssystemet så att man förbättrar det utanför städer, men försämrar det i städer där det finns bra kollektiva alternativ. Kanske även en liten höjning på fastighetsavgiften.

Därtill är Liberalerna för att avveckla ränteavdragen. Partiets ingång i de bostadspolitiska samtalen med regeringen är det ska motsvaras av skattesänkningar på arbete.

– Vi ska fasa ut ränteavdragen. Det är en ren skattehöjning och kan användas för att finansiera skattesänkningar på arbete. Det är konstigt att vi uppmuntrar att låna pengar.

Ullenhag ser en solid bas för gemensamma värderingar i den ekonomiska politiken för alla fyra allianspartier.

– Vi har i grunden samma syn på arbetslinjen och att det är på bostads- och arbetsmarknaden som det behövs mest liberaliseringar. 

Ullenhag anser att tiden framöver handlar om förberedelse och att Liberalerna och Alliansen ska våga ta diskussioner med folk före valet. Annars är risken att de inte kommer att orka genomföra det i regeringsställning heller, resonerar han och blickar kritiskt tillbaka på regeringstiden.

– Vi var för fega när det gäller arbetsrätten. Den dåvarande moderatledningen vågade inte ta det. Vi hade varit starkare rustade för integrationsutmaningen om vi hade gjort det, säger han.

Forrige artikel Kommissionen ändrar kritiserat vapenförslag Næste artikel Kränkande bild på nätet kan ge fängelse Kränkande bild på nätet kan ge fängelse