Ulla Andersson (V): "Vi driver debatten"

– En av våra viktigaste uppgifter är att driva och påverka debatten. Det har vi gjort genom historien, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson, i en intervju med Altinget.

Vänsterpartiet har under flera år varit förespråkare för att överskottsmålet ska skrotas och ersättas av ett balansmål.

Vänsterpartiet har har varit mycket kritiskt till Riksbankens räntepolitik. Därför har partiet länge velat att målet för penningpolitiken ska ses över. Andra frågor som nu diskuteras brett och där politiken kan svänga är ränteavdragen på bolån, vinster i välfärden och skatt på finansiella transaktioner.                   

– Vi påverkar hela debatten. Det är en viktig roll. Men också att visa på konkreta välfärdsförslag.

Riksdagen ska sätta målet för penningpolitiken

Nyligen kom den expertrapport om penningpolitiken som finansutskottet har beställt. Rapporten är kritisk på många punkter, både mot själva penningpolitiken, men också mot riksbankens organisation, mål och relation till riksdagen.

Nu finns en bred politisk enighet om att se över riksbankslagen.

– En översyn är något jag har efterfrågat länge, säger Ulla Andersson.

Hon håller med om många av slutsatserna i rapporten.

– Vi tycker att det är riksdagen som ska sätta målet för penningpolitiken, av demokratiskäl inte minst, men också för att det ska vara förankrat. Nu har det inte varit så.

Överlag anser hon att politiker är alldeles för rädda att diskutera penningpolitik. Hon förespråkar också att Riksbanken får ett dubbelt mål, ett som i dag för inflationen, men utöver det ska Riksbanken också ha ett mål för sysselsättningen.

– Vi vet att det är bra för ekonomin om man gör allt man kan för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Vi har haft ett inflationsmål på 2 procent. Riksbanken har haft svårt att nå det. Vi har drivit på att riksbanken ska ta större hänsyn till sysselsättningen.

Fel fokus

Ulla Andersson menar att Riksbanken har tittat för mycket på hushållens skuldsättning när den utformat penningpolitiken.

– Riksbanken har glidit över till ett ansvarstagande som den själv har tyckt att den ska ha. Det tycker vi är problematiskt. Räntan är inte främst det instrumentet som ska användas för att påverka skuldsättningen.

Om hon anser att Riksbanken har gjort för mycket för att påverka hushållens skulder är kritiken den motsatta mot Vänsterpartiets samarbetspartner.  

– Den nuvarande regeringen har mycket att göra för att minska hushållens skuldsättning. Vi var tidigt ute och förespråkade amorteringskrav, för många år sedan. Amorteringskrav är bättre än bolånetak. Nu har amorteringskravet dröjt flera år. De är inte rimligt.

Ulla Andersson menar på samma sätt att ränteavdragen var en fråga som drevs tidigt av Vänsterpartiet. 

Dagens bostadsbrist vill hon i första hand åtgärda genom att bygga fler hyresrätter.

Vill skrota överskottsmålet

En annan fråga där Andersson tycker att Vänsterpartiet har medvind gäller överskottsmålet på en procent av de offentliga sparandet. Det är ankaret i finanspolitiken, men det ses nu över i en parlamentarisk utredning.

– Jag tycker att vi ska ha mål om budget i balans. Avstår man investeringar så överlåter man en skuld till nästa generation.

Andersson anser att överskottsmålet har hängt med alldeles för länge.

– Debatten har varit låst i Sverige. Det verkar som att har man bestämt något för 20 år sedan så måste det var så för all framtid. Men samhället förändras och då måste man titta över ramverket. Egentligen borde vi ha gjort det för länge sedan.

Ulla Andersson anser att storleken på statsskulden inte är något problem.

Även om hon principiellt är för ett balansmål anser hon att man under en lång tid framöver kan underbalansera budgeten för att investera i välfärden.

– Under lång tid har vi prioriterat skattesänkningar. Vi kan lånefinansiera och öka statsskulden. Vi har väldigt stora behov av investeringar i skola, infrastruktur.

Växande befolkning bra

Behovet av investeringar har funnits länge men med många nyanlända är behoven större och det måste ske snabbare, enligt Andersson.

– Varenda kommun i det här landet har mål hur många man ska bli. En växande befolkning är bra för ett land.

Hon menar att historien visar att vi genom den förda politiken har Sverige lyckats attrahera personer som bidragit till att bygga upp landet.

– Tittar man tillbaka på vår historia ser man att på 1950-talet så fattade vi beslut om sjukförsäkring då fick vi många flyktingar som kom hit från Ungern. På 1970-talet fattade vi beslut om föräldraförsäkring. Då var det många som kom hit från både Chile och Iran.

Däremot är hon kritisk till att det blivit för många privata intressen i flyktingpolitiken, främst när det gäller boenden.

– Vi har inte råd att låta Bert Karlsson samla ännu mer pengar på hög.

Hon tycker att det krävs insatser mycket tidigare.

– Arbetsförmedlingen borde vara på flyktingförläggningar och bidra till att göra valideringar och upprätta individuella planer. Vi har en stor debatt om bristyrken. Nu har vi en möjlighet att utbilda till plåtslagare och undersköterskor.

Bygga ut välfärden 

Vänsterpartiet har ett budgetsamarbete med regeringen.

– För oss handlar det mycket om att visa att det går att bygga ut välfärden, säger hon och pekar på det som hon tycker är framgångar i samarbetet med regeringen.

– Det kan handla om avgiftsfria mediciner för barn. Att alla 85 plus får avgiftsfria besök i öppenvården, avgiftsfri tandvård för alla under 23 år, glasögonbidrag till alla barn, fler anställda i äldreomsorgen.

Vad kommer ni driva härnäst i budgetsamarbetet?

– För oss är det centralt att bygga ut välfärden. Där finns det en skillnad mot regeringen. Deras vilja att höja skatter för de som tjänar väldigt bra är inte så stor. Medan vi tycker att det är viktigt. Både av jämlikhetsskäl och för att vi behöver pengar för att investera i välfärden.

Till följd av budgetsamarbetet är vänsterpartiet det enda parti som inte lägger budgetmotioner som svar på regeringens budgetproposition. Den tidigare partilinjen att statens budget ska delas upp i en investeringsbudget och en budget för löpande utgifter ligger fast.

– Vi tycker också att staten ska ha en investeringsbudget på samma sätt som kommuner landsting och företag.

Hon anser att Sverige tvingas avstå investeringar för att de konkurrerar med löpande utgifter.

– På sikt blir det en sämre ekonomisk utveckling. Vad innebär det att folk inte har bostäder? Att folk sitter på tåget i stället för på jobbet. Under åtta års tid har skattesänkningar varit lösningar på alla samhällsproblem. Nu hoppas jag att vi är på en annan väg.