Tre råd till arbetsmarknadsministern för att göra AI till en tillväxtmotor

Den svenska arbetsmarknaden står vid ett vägskäl. Trots vår självbild som teknologiskt framstående visar fakta att vi halkar efter när det gäller att använda modern teknik och öppna data för att effektivisera matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Svag arbetsmarknad

Med en arbetslöshet på runt åtta procent och en växande vakansgrad ser vi tydligt effekterna av en arbetsmarknad som är svag med ineffektiv funktionalitet och matchning. I den nya branschrapporten Insikt jobtech 2024 pekar vi i den ideella föreningen Swedish jobtech på lösningar som kan vända utvecklingen.

Regeringen har genom beslut om instruktion för Arbetsförmedlingen angett att ”Myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt …” För det behöver Arbetsförmedlingen arbeta intensivt med arbetssökande som behöver extra stöd, antingen i egen regi eller genom externa aktörer. Samtidigt är det mycket angeläget att myndigheten delar data om hela arbetsmarknaden för att andra aktörer ska få tillgång till data som underlättar deras arbete.

Skatteverket samlar också betydelsefull information om arbetsmarknaden, exempelvis AGI – individuell arbetsgivardeklaration som alla arbetsgivare lämnar varje månad. Med vissa kompletteringar, exempelvis uppgifter om yrkeskoder, skulle AGI bli ännu mer värdefull.

Behovet av digital kompetens ökar

Rapporten belyser hur AI och öppna data kan revolutionera arbetsmarknaden. Genom att kombinera stora datamängder med intelligenta algoritmer kan vi skapa träffsäkrare matchningar och kortare rekryteringstider. Till exempel visar analyser av 6,7 miljoner jobbannonser att behovet av digital kompetens har nästan fördubblats på 15 år. Dessa insikter tillsammans med andra mönster kan hjälpa till att designa utbildningar och policyer för framtidens arbetsliv.

Genom AI-drivna verktyg går det att automatisera rekryteringsprocesser, analysera kompetensgap och skapa individanpassade karriärvägar. Samtidigt kan tekniken minska fördomar i rekryteringen och främja mångfald, vilket kan göra arbetsmarknaden mer inkluderande och rättvis.

Sverige rankas lågt i internationella jämförelser när det gäller datadelning.

Arbetsförmedlingen köper tjänster för miljarder från många externa aktörer som skapar data, exempelvis inom programmet Rusta och matcha. Om myndigheten samlade och analyserade denna data skulle den kunna användas för att upptäcka oegentligheter, svaga resultat och arbetssökande som missbrukar systemet.

Men för att AI ska bli en verklig motor krävs tillgång till högkvalitativ data. Här spelar offentliga aktörer som Arbetsförmedlingen en avgörande roll. Deras öppna data och API:er har potential att skapa innovation. I rapporten varnar vi dock för att dessa resurser används för sparsamt.

Minska fördomar i rekryteringen

Sverige rankas lågt i internationella jämförelser när det gäller datadelning. Det är en paradox i en tid då digitalisering ses som nyckeln till framtidens arbetsmarknad. Vi behöver lagstiftning som stärker interoperabilitet och datahantering. Ett exempel är Diggs arbete med dataportal.se, en nationell resurs för att samla och dela information.

Vi har tre förslag till arbetsmarknadsminister Mats Persson (L):

• Använd AI och öppna data för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden
  Genom att kombinera stora datamängder med AI-drivna algoritmer kan matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare bli träffsäkrare. Detta kan också bidra till att analysera kompetensgap, skapa individanpassade karriärvägar och minska fördomar i rekrytering.
• Förbättra datadelning från offentliga aktörer
  Arbetsförmedlingen och andra offentliga aktörer bör prioritera att dela högkvalitativ data som möjliggör innovation och utveckling på arbetsmarknaden. Till exempel kan data från AGI kompletteras med yrkeskoder för att göra informationen mer användbar.
• Ta fram en nationell AI-strategi och satsningar på datadrivet ledarskap
  Sverige behöver en nationell AI-strategi som inkluderar livslångt lärande, främjar interoperabilitet och stärker AI-kompetensen i alla yrkesgrupper. Mikromeriter är ett specifikt exempel på hur individer kan stärkas genom digitala bevis på kompetens.