Tillsätt en ambassadör för virusforskning

Det är snart fem år sedan det nya coronaviruset nådde Sverige. Vad som hände därefter behöver inte upprepas, men det är tydligt att vi fortfarande hanterar konsekvenserna av densamma: Postcovid, vårdköer, och företag som går i konkurs. Det nya viruset synliggjorde vad som händer när vi saknar kunskap och verktyg för att diagnosticera, förstå, behandla och förhindra en enskild infektionssjukdom.

En förkylning har ingen dött av, sägs det. Helt fel. Att virus kan orsaka förkylningar stämmer, men i dag vet vi också att virus orsakar, ökar risken för, eller förvärra andra allvarliga sjukdomar som vi normalt sett inte kopplar ihop med virusinfektioner. Detta gäller särskilt infektionskänsliga, men alla kan drabbas. Forskning har visat att virusinfektioner kan orsaka cancer, öka risken för stroke, hjärtinfarkt, diabetes och multipel skleros, och förvärra både KOL och astma. Ny forskning kopplar även virusinfektioner till demens.

Virusinfektioner felbehandlas

Vi vet också att virusinfektioner är en vanligare orsak till lunginflammation än bakterier, men felbehandlas med antibiotika även i länder som Sverige, och att virusinfektioner banar väg för bakteriella infektioner som kräver antibiotika. Detta bidrar till utveckling av antibiotikaresistenta bakterier som ofta beskrivs som en tyst pandemi. Allt detta sammantaget påverkar folkhälsa, belastar sjukvården och kostar enorma summor för samhället i form av både direkta och indirekta kostnader. Många av de sjukdomar som virus orsakar, förvärrar eller ökar risken för, skulle kunna behandlas tidigt eller förhindras med bättre kunskap och fler verktyg såsom antivirala läkemedel och vaccin.

Många av de sjukdomar som virus orsakar, förvärrar eller ökar risken för, skulle kunna behandlas tidigt eller förhindras med bättre kunskap och fler verktyg såsom antivirala läkemedel och vaccin.

Med bättre kunskap och fler verktyg mot de virus som vi redan känner till skulle vi också ha bättre beredskap när vi drabbas av nästa pandemi. Världshälsoorganisationen (WHO) har utlyst åtta globala folkhälsonödlägen under de senaste 15 åren. Samtliga har orsakats av virus. Ökad folkmängd – vi är nu fler än åtta miljarder människor – och klimatförändringar ökar risken för att virus som finns hos bland annat myggor, fästingar och fladdermöss sprids till oss människor. Forskning tyder på att det finns minst 630 000 olika virus i naturen med potentiell förmåga att överföras till människor. Vi vet inte när det händer igen eller vilket smittämne som orsakar nästa pandemi, men vi vet att det kommer att hända. WHO kallar detta för Disease X.

Kraftfulla satsningar hjälper

När nästa virusorsakade pandemi drabbar oss är sannolikheten mycket stor att vi inte har tillräckligt med verktyg på plats. I ett önskescenario kan vi använda den kunskap vi utvecklat under coronapandemin och leverera vaccin inom ett år. I värsta fall orsakas nästa pandemi av ett mer snabbmuterande virus såsom hiv, som vi 40 år efter dess upptäckt fortfarande inte har något vaccin mot.

Det som hjälpt oss i kampen mot hiv och aids är kraftfulla satsningar på virusforskning som resulterat i antivirala läkemedel. Liknande läkemedel har forskats fram mot enskilda andra virus, men vi saknar fortfarande antivirala läkemedel med bredspektrumsaktivitet.

Vad vi kan göra – om politisk vilja finns – är att satsa på forskning för utveckling av fler och bättre verktyg för diagnostik, behandling och prevention av virusorsakade infektioner, sjukdomar, utbrott och pandemier. WHO har nyligen pekat ut ett antal smittämnen som man anser bör prioriteras med avseende på forskning och utveckling – ”priority pathogens”. De som pekas ut är farliga, smittsamma och kan i de flesta fall varken behandlas eller vaccineras mot. Nästan alla smittämnen som pekas ut är virus.

Förstärk det nationella forskningsprogammet om virus

Vi i Virus- och pandemifonden har, tillsammans med representanter från flera sektorer i samhället genom vår rådgivande kommitté, skickat in våra synpunkter inför regeringens kommande forskningsproposition. Mot bakgrund av de stora hälso-, sjukvårds- och samhällsproblem, kostnader som kan kopplas till virusinfektioner och riskerna för nya virusorsakade pandemier, rekommenderar vi en kraftigt utökad satsning på virusforskning,

Vi föreslår nu, med erfarenheterna och kunskaperna från covid-19 färska i minnet, att det görs en satsning på virusforskning, med målet att ge sjukvården nödvändig kunskap och rätt verktyg för att upptäcka, behandla och förhindra virusorsakade sjukdomar och de många följdsjukdomarna som vi nu kan koppla till virusinfektioner, samt öka beredskapen mot kommande pandemier. Vi föreslår därför bland annat att:

1. Regeringen förstärker det nationella forskningsprogrammet om virus och pandemier med fokus på virusorsakade sjukdomar, både akuta och kroniska. Satsningen bör vara specifik och inrikta sig på virus och virusorsakade sjukdomar, och bör uppgå till 250 miljoner kronor per år under tio års tid.
2. Regeringen ger en av sina myndigheter i uppdrag att beräkna/uppskatta de totala kostnaderna, direkta och indirekta, för virusorsakade sjukdomar och följdsjukdomar (cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, astma, kol etcetera), på liknande sätt som Folkhälsomyndigheten har beräknat/uppskattat de svenska kostnaderna för antibiotikaresistens.
3. Det tillsätts en ambassadör för virusforskning och virusorsakade sjukdomar vid regeringens life science-kontor, som arbetar med dessa frågor på liknande sätt som det finns en ambassadör för antimikrobiell resistens, och att det tas fram en nationell strategi inom området. Ge ambassadören i uppdrag att stärka samverkan mellan forskning, sjukvård, läkemedelsindustri och övriga samhället.