Tidigare talmannen: Inga ”gentlemen's agreements” i framtida kriser
En parlamentarisk kommitté under ledning av tidigare talmannen Per Westerberg har kartlagt hur riksdagsarbetet fungerat under pandemin. Utredningen visar bland annat att det behövs tydligare regler vid framtida kriser och att it-kapaciteten måste fungera bättre.

Hanna Holmqvist
FrilansjournalistDen 16 december 2020 beslutade Riksdagsstyrelsen att tillsätta en kommitté som fick i uppdrag följa upp Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin.
Kommittén har bestått av tolv riksdagsledamöter och har haft hjälp av både externa experter och experter från Riksdagsförvaltningen. Nu är utredningen färdig och i rapportens slutsatser finns bland annat en uppmuntran till ledamöter att resonera sinsemellan om hur demokratiutmaningar i kriser ska tacklas på bästa sätt.
– Det är jättebra att ha en kartläggning med beredskap i krissituationer, att kunna ta fram en pärm eller bok med lärdomar, säger Per Westerberg till Altinget.
Även riksdagsledamoten Jessika Roswall (M), som är en av ledamöterna i kommittén, är nöjd med utredningen och menar att den gjorts i rätt tid.
– Det var bra att vi gjorde den i nära anslutning till pandemin och att vi fick in ledamotsperspektivet, säger hon till Altinget.
I början av år 2020 skedde stora förändringar i riksdagsarbetet. Den mest dramatiska åtgärden var en överenskommelse om att endast 55 av 349 ledamöter behövde befinna sig i riksdagen för sammanträden och omröstningar.
En bestämmelse som enligt den tidigare talmannen Per Westerberg har präglats av en ”gentlemen's agreement”, alltså att ledamöter kunde komma överens om att täcka upp för varandra i riksdagen. Westerberg menar att ett sådant upplägg inte är ultimat om riksdagen ställs inför nya kriser.
– Jag frågar mig hur länge ett sådant upplägg fungerar. Utredningen har kommit fram till att det behövs möjligheter att åberopa lagstöd i nödlägen, en ramlagstiftning som innehåller flexibla lösningar, till exempel kammaromröstningar på distans.