Debatt

Sydsvenska handelskammaren: Sluta gynna Stockholm på Sydsveriges bekostnad

Under flera årtionden har infrastruktursatsningarna i landet varit väldigt snett fördelade och Sydsverige, liksom andra delar av landet, har varit tydligt förfördelade. Det skriver företrädare för Sydsvenska handelskammaren i ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson (M).

Järnvägskapaciteten i södra Sverige är helt underdimensionerad, skriver debattörerna.
Järnvägskapaciteten i södra Sverige är helt underdimensionerad, skriver debattörerna. Foto: Emil Langvad/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Vi har med stort intresse tagit del av såväl Tidöavtalet som din regeringsförklaring. Det är vår uppfattning att de frågor som där adresseras är avgörande för landets utveckling och att anslaget till stora delar är helt rätt väg att gå. Inte minst fokus på arbets- och självförsörjningslinje ser vi som positivt. Många samhällsfunktioner behöver förändras och förbättras, vilket tydliggörs i regeringens ambitioner.

Inför enhetligt elpris

Vi vill lyfta fyra frågor som ligger i det sydsvenska näringslivets intresse och som kommer att påverka inte bara vår regions utveckling, utan hela landets konkurrenskraft och välstånd.

Den första är frågan om energiförsörjning och elpriser. Frågan rymmer två tidsdimensioner: en kortsiktig – i princip från och med nu och över vintern – och en mer långsiktig. I det kortsiktiga perspektivet är den retroaktiva återbetalningen av kapacitetsinkomster som annonserades häromdagen viktig, men den löser inte en mycket besvärlig ekonomisk framtid för privatpersoner och företag. Fram till dess att denna fråga fått en lösning är delar av näringslivet till del förlamat i den bemärkelse att många investeringar uteblir samtidigt som produktion och arbetstillfällen drabbas.

De långsiktiga lösningar som skisseras i Tidöavtalet och regeringsförklaringen ser vi mycket positivt på, men vi kan inte nog understryka hur viktigt ett enhetligt elpris i hela landet är för att landet återigen ska kunna fungera som en marknad med samma konkurrensförutsättningar och faktiskt med samma inflationsutveckling. Elprisområdena påverkar till och med så starkt att en nationell penning- och finanspolitik försvåras.

Bromma behövs

Den andra frågan är yrkesutbildning, som är central för att öka tillväxt och sysselsättning. Handelskammaren arbetar med flera egna insatser tillsammans med företag, skolor och skolhuvudmän. En stor del handlar om lärlingsmodeller och villkoren för dessa behöver förbättras. Högre yrkesutbildning i Sverige har en kortsiktig finansiering och organisatorisk hemvist som bromsar framväxten av kompetenta skolor. Till detta ska läggas en styrning och resurstilldelning av högskolor som inte är till gagn för arbetsmarknaden.

Elprisområdena påverkar till och med så starkt att en nationell penning- och finanspolitik försvåras.

Ett tredje område som vi anser fått för lite uppmärksamhet är infrastrukturområdet. Beskedet om att behålla Bromma flygplats är mycket glädjande, men viktiga frågor om finansiering och kommande nödvändiga satsningar känns oklara vad avser regeringens ambitioner. Vi har i studier visat att satsningarna i landet under flera årtionden varit väldigt snett fördelade och Sydsverige, liksom andra delar av landet, har varit tydligt förfördelade.

Per capita har exempelvis Stockholmsregionen fått tio gånger så höga satsningar som de sydsvenska områdena. Detta har bland annat lett till att järnvägskapaciteten i södra Sverige nu är helt underdimensionerad. Därmed försvåras regional pendling och Sverige kan inte heller dra nytta av att Fehmarntunneln radikalt förkortar avstånden till Europas marknader. Även hållbarhetsperspektivet är viktigt i sammanhanget.

Mer väg för pengarna

Regeringen bör också ompröva nuvarande finansieringssystem för infrastrukturen. De planer som beslutas över tolvårsperioder är inte finansierade, vilket bland annat leder till onödiga fördyringar och förseningar. Detta bör ses över. Vi bör kunna få betydligt mer väg och järnväg för samma pengar med ett annat finansieringssystem.

Slutligen vill vi, för det fjärde, varna för att gå vidare med förslagen avseende nya gränskontroller och så kallade id-kontroller. Sedan flyktingkrisen har rättsläget klarlagts inom EU och avvisar tydligt både obligatorisk intern kontroll vid gräns och transportörsansvar. Svenska JK:s yttrande om pendlare i Öresund går i samma riktning och sammantaget skulle sådana kontroller exponera svenska staten för skadestånd.

Dyra gränskontroller

Lika viktigt är naturligtvis att de svenska gränskontrollerna visat extremt låg effektivitet avseende att bekämpa vapenbrott och att flera ekonomiska analyser visar på stora ekonomiska förluster för svenskt och europeiskt näringsliv av inre gränskontroll. Att staten i stället ökar den brottsbekämpande polisiära närvaron i gränsregionen, inre utlänningskontroll och tullens mandat att bekämpa brott ter sig mer effektivt och är i linje med Schengens intentioner. Samverkansavtal kring detta inom Norden är en bättre och mer effektiv väg.

Vi ser fram emot en dialog i dessa och andra frågor.

Nämnda personer

Ulf Kristersson

Statsminister (M), partiledare Moderaterna
Ekonom (Uppsala uni., 1988)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget