Debatt

Svik inte gymnasieelever med funktionsnedsättning

Gymnasieutbildning är en av de av de viktigaste biljetterna till vuxenlivet för dagens unga. Nu behövs flera satsningar för att gymnasiet ska erbjuda rätt stöd till elever som av olika anledningar kämpar med sin utbildning. Det skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten.

”I dag är stödet för gymnasieelever mycket svagt framskrivet i skollagen och det är få gymnasieskolor som vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta hjälp av oss att ge stöd till eleverna”.
”I dag är stödet för gymnasieelever mycket svagt framskrivet i skollagen och det är få gymnasieskolor som vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta hjälp av oss att ge stöd till eleverna”. Foto: Anders Wiklund/TT
Fredrik Malmberg
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hur kan fler unga nå målen med sin gymnasieutbildning? Det är den viktigaste frågan för den enskilda individens framtid, eftersom det nästan är omöjligt att få ett arbete i dag utan en gymnasieutbildning. Det är också den viktigaste frågan för samhällsekonomin och demokratin.

20 procent klarar inte gymnasiet

En offentlig utredning arbetar nu med att ta fram förslag på hur fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning. Det finns stort behov av förslag och förändringar eftersom cirka 20 procent av eleverna som börjar på gymnasiet inte lyckas ta en gymnasieexamen. Räknar man in de elever som tar längre tid än tre år på sig ser siffrorna något bättre ut.

Det finns stort behov av förslag och förändringar eftersom cirka 20 procent av eleverna som börjar på gymnasiet inte lyckas ta en gymnasieexamen.

En stor andel av de 20 procent som inte tar gymnasieexamen har en funktionsnedsättning. Hur stor andel vet vi inte eftersom det finns brister i skolstatistiken, men vi vet att sannolikheten att hamna utanför både studier och arbete är större bland unga med funktionsnedsättning än bland övriga unga. Unga med funktionsnedsättning tenderar också att fastna i en sådan situation under längre tid.

Ge elever stöd

När utredningen Fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning startade i april förra året fick den ett mycket viktigt uppdrag och fylligt kommittédirektiv men kort utredningstid. Tiden har nu förlängts till den 1 juni i år, vilket är bra eftersom det är en av årets viktigaste utredningar.

Betydligt fler elever med funktionsnedsättning skulle kunna ta en gymnasieexamen om de fick stöd. I dag är stödet för gymnasieelever mycket svagt framskrivet i skollagen och det är få gymnasieskolor som vänder sig till Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ta hjälp av oss att ge stöd till eleverna. Endast nio procent av alla förfrågningar om stöd till myndigheten kommer från gymnasieskolor.

Fyra förslag

Vi har fyra förslag för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning:

  • Stärk skrivningarna i skollagen kring stöd på gymnasiet. De svaga skrivningarna i dag bidrar till att många elever inte får stöd eller endast erbjuds standardiserade lösningar av stöd som inte hjälper eleven. Elever behöver vara involverade och stödet måste utgå från elevernas behov för att vara hjälpsamt.
  • Stärk flexibiliteten för hur elever kan gå sin gymnasieutbildning. Många elever, som har en funktionsnedsättning som innebär att de behöver mycket stöd, har gått i särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Flera av dessa elever blir behöriga till gymnasieskolan, men där erbjuds inte liknande stöd.
  • Stärk lärares kompetens att möta elever med funktionsnedsättning i undervisningen. Generellt finns ett fortsatt behov av att öka kompetensen inom specialpedagogik för lärare på gymnasiet. I synnerhet gäller detta yrkeslärare som också ofta möter en större andel elever med funktionsnedsättning.
  • Stärk elevers förmåga att välja gymnasieutbildning. Studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas inför gymnasievalet. Många elever med funktionsnedsättning kan behöva stärkt vägledning, särskilt vid val till yrkesprogrammen.
Nämnda personer

Fredrik Malmberg

Tillträdande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter, Generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten
Internationell ekonomi med inriktning franska (Göteborgs uni.)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget