Sveriges energiförsörjning behöver skydd

Rysslands aggression och mer än 1000 dagar av fullskaligt krig mot Ukraina har visat att energiinfrastruktur – elproduktion, elnät, fjärrvärme och andra anläggningar – är föremål för såväl sabotage som rent militära attacker. Sabotageförband som förstör objekt har i modern tid ersatts och kompletterats av cyberattacker, kryssningsmissiler och drönare. Sabotage mot kablar i Östersjön och inbrott i vattenreningsanläggningar i Sverige visar att hotet kan vara nära även för oss.

Infrastrukturen kan skyddas

Erfarenheten från Ukraina visar att samhällets infrastruktur kan skyddas. Luftvärn, fysiska skyddsbarriärer, hög reparationsberedskap och enorma ansträngningar har hållit igång Ukrainas el- och värmeförsörjning genom kriget. Trots attacker med fler än 200 missiler och drönare vid ett enda tillfälle, med stora störningar i energiförsörjningen som följd, har man kunnat återställa driften. Många anläggningar har räddats av de mobila skydd man har byggt upp sedan invasionens början och av ett aktivt luftvärn dedikerat till att skydda just energiinfrastruktur. Även om Ukrainas befolkning lider av återkommande strömavbrott finns tillgång på el och värme.

I dag finns inte mycket som hindrar till exempel drönare, direkta träffar eller splitterskador från robotmissiler, eller obehöriga med ont uppsåt, att orsaka skada på svenska energianläggningar.

Sverige har mer än femtusen kraftstationer som producerar el och värme. Närmare sex hundratusen mil ledning, många tusentals transformatorstationer och närmare tjugofemtusen mil fjärrvärmenät. Allt detta ska leverera energi i ett skarpt läge men idag saknar det mesta fortifikatoriskt skydd, det vill säga ett förstärkt fysiskt skydd. I dag finns inte mycket som hindrar till exempel drönare, direkta träffar eller splitterskador från robotmissiler, eller obehöriga med ont uppsåt, att orsaka skada på svenska energianläggningar.

Så kan robustheten öka

Det finns dock flera åtgärder som med rätt lagstiftning och välriktade styrmedel kan bidra till att öka vår motståndskraft mot energirelaterade säkerhetspolitiska utmaningar och kriser. Energiföretagen föreslår därför två framtida åtgärder för ökad robusthet:

1. Ett modernt driftvärn

Tidigare hade Sverige ett driftvärn: ett hemvärn för den samhällsviktiga infrastrukturen. Järnväg, energiförsörjning, kommunikationer, med flera sektorer hade personal utbildad för att skydda verksamheten i krig. Anställda som utöver sina ordinarie uppgifter i fred hade en försvarsroll i ofred. Men denna organisation avvecklades 2005. Försvarsberedningens rapport Kraftsamling föreslog 2023 att en organisation liknande driftvärnet återinförs.

Exakt hur ett modernt driftvärn ska organiseras, vilka förmågor det ska ha och när återstår att ta fram. Energiföretagen föreslår att en utredning tillsätts omgående som ett första steg för att ett driftvärn som kan möta dagens behov ska införas.

2. Ett fortifikatoriskt skydd för energiinfrastruktur

Erfarenheten från Ukraina visar att det fysiska skyddet kan göra stor skillnad mot olika typer av attacker såsom missiler och drönare. Allt från enklare skydd i form av sandsäckar till att installationer grävs ner eller byggs över.

Men vilka av landets alla energianläggningar ska ha ett fullgott fysiskt skydd och på vilken nivå? Vad innebär det och vad kostar det? Det här är frågor som vi på Energiföretagen vill se besvarade och föreslår att en analys görs av behovet av fortifikatoriskt skydd av energiinfrastruktur, en analys där vi i energibranschen kan och vill bidra.  

Ta förslagen vidare

Regeringen fattade beslut om inriktning för det militära och civila försvaret i mitten av december med konkreta förslag för att stärka energiberedskapen. Aktivering av civilplikt för energisektorn är ett välkommet steg som bidrar till att säkerställa att personal finns för att driva och reparera vattenkraftverk och elnät under krigstid. Ökade resurser till reparationsberedskap som presenterades i budgetpropositionen ökar vår förmåga att återställa skador. Detta är välkomna åtgärder, men de syftar främst till att hantera effekterna av ett skarpt läge.

Våra förslag om ett modernt och återinfört driftvärn liksom ett fortifikatoriskt skydd för energiinfrastruktur ska dessutom fungera förebyggande så att skador inte uppstår. Detta är två förslag som kan bli mycket viktiga bidrag till målet om en trygg energiförsörjning och bör tas vidare snarast.