Sverige måste vara en klar röst när EU ser över sina finanspolitiska regelverk

En förutsättning för stabilitet i Sveriges ekonomi är stabilitet i Europas ekonomi. Det är kanske inte den vanligaste frågan i svensk politik, men det är nog så viktigt, inte minst nu efter pandemin. Sverige har överlag välskötta finanser och det är någonting som ska värnas. Så ser det som bekant inte ut i resten av Europa, vilket både oroar och ställer krav när EU nu ska se över sina finanspolitiska regelverk.

Den kanske viktigaste uppgiften framöver kommer att bli att stoppa försök till att vattna ur regelverken.

Behövs ytterligare förbättringar

Regelverket – också känt som stabilitets- och tillväxtpakten – är ett av EU:s viktigaste regelverk. Syftet är att säkerställa stabilitet och sunda statsfinanser i alla EU-länder.

Skuldkrisen som härjade i Europa för tio år sedan visade med all önskvärd tydlighet hur illa det kan gå när länder spenderar för mycket och tar för många lån, utan att fundera på hur lånen ska användas. Därför gjordes regelverket om 2011, vilket gjorde det bättre men under pandemin har det blivit tydligt att ytterligare förbättringar kan göras.

Regler ska följas

Det behöver bli tydligt att reglerna är till för att följas. För att det ska bli möjligt behöver den som får ansvaret att se till att reglerna följs faktiskt vidta åtgärder vid brott mot regelverket. Det är ett problem som varit allt för vanligt under de senaste åren då det är politiskt känsligt att peka ut, och eventuellt utdela straff, mot enskilda länder.

Mätbara och tydliga mål

Reglerna behöver också bli mer trovärdiga. Om ett land får i uppdrag att minska statsskulden i en sådan hög takt att det inte är möjligt har vi fallerat redan där. Målet måste vara att hitta vägar för länder att betala av sina lån på ett sätt som de faktiskt kommer att klara av. Vi behöver därtill mätbara mål som är tydliga för Europas statsfinanser. Länge har man förhållit sig till siffror som bygger på väldigt grova uppskattningar, vilket ingen tjänar på – allra minst Europas medborgare.

Men den kanske viktigaste uppgiften framöver kommer att bli att stoppa försök till att vattna ur regelverken. Den europeiska vänstern har länge försökt införa diverse undantag för diverse utgifter. Det brukar heta att ”utgifter som går till X inte ska räknas in i statsskulden”. Det är i praktiken att sminka en gris – en skuld är en skuld oavsett vad lånet finansierar.

Sverige måste höja rösten

EU:s finanspolitiska regelverk är, rätt utformat, en chans att stoppa framtida skuldkriser. För att det ska vara möjligt behöver Sverige höja rösten i kommande förhandlingar. Det borde vara lika självklart för alla länder att ha ”torrt krut i ladorna” i kristider, det skulle även vi tjäna på.