”Sverige ligger formellt öppet för antidemokratiska riksdagsbeslut”

I våras kom jag med boken ”Den hotade demokratin”. Och i veckan släpper tankesmedjan Fores en demokratiantologi: ”Va? Är demokratin hotad”. Jag har skrivit en essä i den och boken är inte en polemik mot min, utan vi är elva skribenter som beskriver olika hot som finns mot demokratin. Dock är det en del i debatten som menar att den svenska demokratin inte är hotad.

Behövs fler engagerade

En Novusundersökning för två år sedan visade att en majoritet av svenskarna anser att demokratin försvagats de senaste tio åren. Dessutom har demokratin under de senaste 15 åren minskats över hela världen. Allt fler länder har blivit auktoritärt styrda. Den internationella minskningen av demokrati beror inte på diktaturer eller militärkupper, utan på att demokratiska val manipuleras, att pressfriheten minskat och att minoriteterna blivit mer utsatta. Vi ska vara medvetna om att de auktoritära regimerna i Ryssland, Turkiet, Ungern och Polen alla är folkvalda. Därför är det angeläget att i Sverige får allt fler engagerade i den demokratiska processen.

Oroande inslag i Sverige

Det finns oroande inslag i Sverige. Engagemanget i politiken är långt mindre än förut. De politiska partierna har i dag bara en spillra av medlemstalet för några decennier sedan. Flera undersökningar visar att en majoritet av unga svenskar inte tycker att det är nödvändigt att leva i en demokrati.

Dessutom är framtidstron och känslan av samhällsgemenskap långt lägre än tidigare. Och det har minskat under coronapandemin. Internationellt sett vet vi att bristande framtidstro har gynnar Donald Trump och andra högerpopulister.

Vi bör satsa på mellanvalsdemokrati och ta bort den gemensamma valdagen.

Vad som också är allvarligt i Sverige är att mellanvalsdemokratin är låg. En undersökning vi gjorde i Demokratiutredningen visade att 85 procent av svenskarna anser att de inte har någon som helst möjlighet till inflytande på politiken mellan valen. Och vi har längst mellan valen av alla demokratier, eftersom vi unikt nog har nationella och lokala val samma dag. Det gör att den kommunala politiken kommer i skuggan av regeringsfrågan.

Till detta kommer att de valda representanterna i Sverige är mer okända än i de flesta andra demokratier. Det är få som vet vilken riksdagsledamot de valt eller kan namnge en lokal politiker.

Relativt lätt att ändra grundlagen

Sverige ligger formellt öppet för antidemokratiska riksdagsbeslut. Mest allvarligt är att den svenska grundlagen är lättare att ändra än i samtliga europeiska länder. En riksdagsmajoritet skulle med en rösts majoritet kunna ta bort demokratiska inslag ur grundlagen. Därefter kan statsministern utlysa ett extraval och sedan kan grundlagsändringarna konfirmeras med en rösts majoritet. Det innebär att med en stark populistisk majoritet skulle demokratin kunna grundlagsändras på cirka ett halvår.

Oberoendet måste garanteras

I de auktoritära staterna – bland annat Ungern och Polen – började de nya regeringarna med att skaffa politisk kontroll över Public service, något som också Sverigedemokraterna varit inne på. I Sverige styrs de tre public-service-företagen av Förvaltningsstyrelsen, som utses av regeringen. Det är därför lätt att kontrollera Public service. Dess oberoende borde grundlagsfästas.

I Ungern och Polen – liksom Donald Trump – skapade man politisk kontroll över domstolsväsendet. I Sverige beslutar regeringen om vilka som ska bli domare. Också när det gäller detta borde en förändring ske och domstolsväsendets oberoende garanteras i grundlagen.

Sammanfattningsvis finns få omedelbara hot mot den svenska demokratin, men Sverige ligger öppet om vi skulle få en högerpopulistisk majoritet. Vi bör satsa på mellanvalsdemokrati, bland annat lokala folkomröstningar, och ta bort den gemensamma valdagen. Vi bör även få kvalificerad majoritet för grundlagsändringar.