Sverige en måttfull nej-sägare i EU

När det gäller nejröster har svenska regeringar varit konsekventa under årens lopp. De flesta negativa röster har lämnats vid beslut som gäller jordbruk, fiske och EU-budgeten. Så även förra året. De fyra nej-rösterna under 2014 föll i samband med beslut om fiskeavtal med Senegal, EU-finansieringen av kampanjer och åtgärder för att sälja jordbruksprodukter samt att öka EU-budgetens utgifter.

Sverige röstade även nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för 2012 års budget. Skälet var att EU:s revisionsrätt för 19:e året i följd hittat fel i räkenskaperna. Sverige fick dock enbart stöd av två andra länder för den linjen. Även de två tidigare åren röstade Sverige nej till att ge EU-kommissionen ansvarsfrihet.

Många nej  i starten

De fyra nejrösterna under 2014 och 2013 innebär att Sverige agerande i ministerrådet är tillbaka på en mer måttfull linje. De tolv nejrösterna under 2012 var den högsta siffran sedan 1995 då Sverige blev EU-medlem och lade totalt 34 nejröster.

Efter debutåret lärde sig de svenska ministrarna EU:s förhandlingskultur och åren därefter drog Sverige ner på nejrösterna. Under åren som EU-medlem har strategin från svenska regeringar, oavsett partifärg, varit att försöka nå resultat via förhandlingsvägen. Först när den vägen är stängd har svenska ministrar röstat emot eller lagt ner sin röster.