Svensk poliskris kan bromsa EU-samarbete

”I dag har svensk polis sådan kraftigt nedsatt förmåga att Sverige inte har möjlighet att bidra med resurser och personal för samarbete med andra länder. De svenska resurserna och personalen räcker inte ens till för att klara av arbetsuppgifterna inom Sverige”, skriver Polisförbundet i sitt svar på det förslag som justitiedepartementet har lagt fram.

Bakgrunden är två beslut i EU:s ministerråd från 2008, Prümrådsbeslutet och Atlasrådsbeslutet, som anger hur länderna ska kunna ta hjälp av varandras polisstyrkor för att hålla ordning och hindra brott, exempelvis i samband med internationella möten eller fotbollsmatcher samt att få hjälp av särskilda insatsstyrkor, exempelvis vid terroristbrott.

Viktig för regeringen

Dessa delar av polissamarbetet har varit frivilliga för länderna. Men i våras föreslog en utredning från justitiedepartement att Sverige ska genomföra de båda EU-besluten om operativt samarbete och att en ny lag kring det ska införas i maj nästa år. Detta innebär att polis från andra EU-länder i vissa fall ska få agera på svensk mark.

Inrikesminister Anders Ygeman (S) har tidigare kommenterat förslaget med att regeringen vill få reglerna på plats för att kunna stärka polisnärvaron längs den svenska gränsen och öka förmågan att samarbeta med andra länder vid terroristattentat.  Om det polisiära samarbetet byggs ut kan den brottsbekämpande verksamheten effektiviseras, enligt justitiedepartementets utredning.

 De svenska resurserna och personalen räcker inte ens till för att klara av arbetsuppgifterna inom Sverige

ur Polisförbundets remissvar

Men Polisförbundet är skeptisk till det resonemanget.

”Svensk polis är underdimensionerad varför förslaget idag inte är möjligt att genomföra på ett rättssäkert sätt och utifrån ett arbetsmiljöperspektiv”, enligt förbundets remissvar.

Svårt att täcka med dagens anslag

Polisförbundet och även arbetsgivarsidan – Polismyndigheten – ser trots allt positivt på samarbete med andra länders polisstyrkor. Men också Polismyndigheten pekar på resursbrist och att nya former av samarbeten kommer att leda till kostnader, exempelvis för utbildning. Det är därför inte självklart att förslagen kan finansieras inom ramen för befintligt anslag, enligt Polismyndighetens remissvar.

För att Sverige ska kunna delta i de olika operativa samarbeten behövs klara regler hur det ska gå till och när och hur svensk polis kan ta hjälp av utländska och när svensk polis ska kunna sättas in i andra länder. Det ska regleras i en ny lag om internationellt polissamarbete som ska ersätta den gällande lagen och som enligt planerna ska träda i kraft den 1 maj 2017.