Svensk medieforskare: Ett bra förslag som riskerar att läggas på hyllan

Svenskarna kan inte heller kika på Danmark för inspiration, för där är mediebilden ett ”lapptäcke”, enligt en medieforskare, medan Norge däremot förmår att ge bra stöd åt lokala medier.

För ett par år sedan försökte politikerna förändra mediestödet i Sverige. Den gången kunde man inte komma överens, men nu gör alltså svenskarna återigen ett nytt försök att förändra stödet till svenska medier.

Det gör de med medieutredningen, en rapport som presenterades den 7 november. Presenterade den gjorde journalisten Anette Novak, som har lett den mediegrupp, som i har jobbat på förslaget i nästan ett och ett halvt år.

Uppdraget kom från staten, och kulturminister Alice Bah Kuhnke från Miljöpartiet var efteråt positiv till det mediegruppen hade kommit fram till.

Fakta

Projektet "Mediepolitik i Norden" stöds av Nordiska kulturfonden. Genom nyhetsartiklar och aktuell debatt sätter Altinget fokus på de mediepolitiska diskussionerna om mediestöd och public service i Norge, Sverige och Danmark.

Men förslaget kan vara för drastiskt för att godkännas, bedömer Ingela Wadbring, medieforskare på Göteborgs universitet.

– Jag tycker att det är ett bra förslag, men jag befarar att det inte går igenom. Ett sånt här förslag måste få stöd i riksdagen, och det tvivlar jag på att det får. Det är det för radikalt för. Men jag hoppas det, säger Wadbring.

En annan risk med det här förslaget är att det sannolikt är små medier som riskerar nedläggning. Fler medier skulle slåss om pengarna i framtiden. Det skulle ju innebära att några medier blir utan stöd.

Ingela Wadbring
Medieforskare på Göteborgs universitet

I medieutredningen föreslår att presstödet bör bytas ut mot ett mediestöd som omfattar alla typer av medier – både digitala medier och pappersmedier. Om förslaget genomförs tillförs 165 miljoner kronor som ytterligare stöd fram till 2020, och då blir det totalt 732,1 miljoner kronor i svenskt mediestöd.

Utredningen föreslår att stödet ska avgöras av hur stora utgifter man har för det journalistiska. Till skillnad från i dag, då medierna får pengar utifrån hur stor betald upplaga de har. En ny sak är också att såväl digitala medier som printmedier blir berättigade till stöd.

Staten ska inte bestämma kvalitet 

Medierna ska bli berättigade till stöd om de leds av en ansvarig utgivare, om minst 20 procent av innehållet består av egna nyheter och så krävs det att man är ett allmänt nyhetsmedium som producerar kvalitativ och allsidig journalistik.

– Skulle det här genomföras skulle det gagna kvalitetsjournalistiken, för det skulle vara en av förutsättningarna för att man rent faktiskt kan få ta emot stöd, säger Ingela Wadbring på Göteborgs universitet.

Det är inte staten som ska bedöma vad som är god och dålig journalistik. Det är branschen själv som ska göra det. Rapportförfattarna har hittat inspiration till den idén i den svenska konstvärlden, där konstnärerna bedömer vilken konst som ska få statsstöd.

– En annan risk med det här förslaget är att det sannolikt är små medier som riskerar nedläggning. Fler medier skulle slåss om pengarna i framtiden. Det skulle ju innebära att några medier blir utan stöd, säger Ingela Wadbring, som också tror att den aspekten bidrar till att inte alla partier i riksdagen kommer att stödja förslaget.

– Dessutom har man i kanske tio år försökt att likställa internetmedier och tidningsmedier vad gäller stöd, och den frågan fokuserar man också på i rapporten. Men jag är inte säker på att det kommer att lösa problemet, säger hon, och pekar på att internetmedierna i Sverige inte har reducerad moms, som läget är nu, medan papperstidningarna har det.

I Danmark fick webbmedierna ett fikonlöv

Om de svenska politikerna sneglar på Danmark för att få inspiration till ett medielandskap som hänger ihop oberoende av utgivningsplattform, kommer de inte att hitta lösningen där, enligt en dansk medieforskare.

2013 gjorde Danmark också en förändring i mediestödet. Här var syftet också att låta internetmedierna få möjlighet att ta emot mediestöd, så att de i högre grad likställdes med de äldre papperstidningarna.

Och även om man fick ett godkännande på pränt, så har det haft relativt liten effekt i verkligheten, menar medieforskaren Frands Mortensen.

– Internetmedierna får ju ett fikonlöv jämfört med papperstidningarna. Det här har inte haft någon reell betydelse för majoriteten av internetmedier, säger Frands Mortensen, medieforskare på Aarhus universitet.

Precis som i Sverige är det bara papperstidningarna i Danmark som har reducerad moms. Hade man låtit internetmedierna också omfattas av den lägre momsen skulle förändringen ha fått större betydelse, menar Mortensen.

– Men papperstidningarna har väldigt starka band till dem som bestämmer, så de har haft stort inflytande på hur det här har blivit hopsnickrat, säger han.

Ett medialt lapptäcke

Nu tycker han att Danmark sitter med ett lapptäcke på medieområdet.

– Historien och alla ändringar har gjort att det är väldigt svårt att se vad som är upp och ner i allt. En ändring här, ett tillägg där, och nu är allt ett enda stort lapptäcke, säger Frands Mortensen, som ger ett exempel.

– Papperstidningarna är ju också internetmedier nu. Men det är bara papperstidningarna som är momsbefriade. Så vilken del av företaget ska vara befriad? Allt är hopblandat, så det är svårt att urskilja de olika bitarna, säger den danske medieforskaren.

Fokus på mediemångfalden

I den svenska medieutredningen föreslår man att nyhetsmedier som finns i kommuner med svag medietäckning kan få ytterligare produktionsstöd på max 500 000 kronor per kommun.

Frands Mortensen menar också att den stora utmaningen är att hålla kvar tidningarna i utkantsområdena, och här har den svenska rapporten hittat rätt med sitt särskilda stöd, tycker han.

– Varje månad sparkas ett par journalister i utkantsområdena i Danmark. Men det krävs enorma summor från central sida om man vill rädda journalistiken där ute, säger han.

Stort fokus på norsk mediemångfald

Skulle det svenska förslaget genomföras bedömer Ingela Wadbring på Göteborgs universitet att det skulle gå ut över de mindre medierna på landet, som riskerar nedläggning.

Om svenskarna behöver inspiration till hur man kan undvika det, kan de titta på Norge, som inte har samma utmaning.

Här är stödet direkt riktat mot att skapa en mer mångfaldig mediebild i landet. Stödet riktar sig särskilt mot nyhets- och aktualitetsmedier med små upplagor, och upplagor som har det ekonomiskt svårt.

Samtidigt får det näst största mediet i de flesta kommuner – åtminstone i dem där det finns två medier – ytterligare stöd i form av momsbefrielse och andra avgiftslättnader.

– Det har man valt från statens sida, för att man inte vill ha monopol i lokalområdena, och man vill inte att de största medierna ska bli större. Och det fungerar faktiskt väldigt bra – många i Norge läser lokaltidningar, säger Gunn Enli, professor på Institutt for medier og kommunikasjon.

Hon berättar att det generellt är relativt stor uppbackning kring tidningarna i Norge, där 50 procent av befolkningen prenumererade på en tidning 2015, enligt Norsk Mediebarometer.

– Riktigt många norrmän prenumererar på lokaltidningar. När det går framåt för de rikstäckande tidningarna går det ännu bättre för de lokala medierna. Folk vill verkligen gärna läsa om vad som händer i lokalområdet, och det beror ju också på att Norge är ett stort land, säger hon.

Stora avstånd kostar pengar

De svenska lokalmedierna har samma utmaning. Stora avstånd ger stora distributionskostnader, berättar Ingela Wadbring.

Som det ser ut nu får de inget särskilt lokalmediestöd för att täcka de kostnaderna. De 500 000 kronorna som den nya rapporten föreslår att lokalmedierna skulle kunna få ta del av, skulle alltså innebära en förbättring av förhållandena – om medierna nu kan se till att få mediestöd från första början, påpekar Ingela Wadbring.

Det är ännu inte bestämt när politikerna ska träffas nästa gång för att diskutera den nya svenska mediestrukturen.

– Det blir förmodligen först till våren som politikerna börjar diskutera om förslaget ska godkännas, säger Wadbring.

– Men jag tror att det blir svårt att få igenom det, konstaterar hon.

Henrik Axel Buchter

Artikeln är översatt av Fredrik Papp och publiceras på Altinget.no, Altinget.dk och Altinget.se .