Strömmer (M): Bara fyra månader mellan demokrati och diktatur

– Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, val i september och ett nytt beslut i oktober, säger Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer på en pressträff.

Ny grundlagsutredning

Tillsammans med KU-ordförande Andreas Norlén presenterade Strömmer fyra områden där grundlagsskyddet bör stärkas. Förhoppningen för partiet är att om man hamnar i regeringsställning ska en ny grundlagsutredning tillsättas.

– Pär Nuder (tidigare socialdemokratisk politiker) tillsatte den förra grundlagsutredningen för 14 år sedan. Under den här mandatperioden har frågorna diskuterats i olika sammanhang, säger Strömmer.

Ett av de fyra områdena är beslut om grundlagarna i sig. Moderaterna anser att det är för lätt att ändra dem. Det som gäller är två riksdagsbeslut med ett efterföljande val. I teorin kan alltså grundlagarna ändras på fyra månader, ett riksdagsbeslut strax före riksdagen stänger ett valår, ett riksdagsval i september och ett nytt beslut av en ny riksdag i oktober.

Kvalificerad majoritet

Det mellanliggande riksdagsvalet behöver inte vara ett ordinarie val utan det kan vara ett extra val.

– Att ändra grundlagarna ska bli svårare, sade Strömmer som ser två tänkbara sätt att arbeta in mer tröghet i systemet. Ett är att det ska krävas kvalificerad majoritet för att ändra grundlagarna. Det andra är att införa krav på ordinarie riksdagsval.

Ett annat område handlar om att domstolarnas oberoende. Andreas Norlén hänvisar till Polen och Ungern som på olika sätt kringskurit oberoendet för domstolarna.

– Statens funktionssätt sätts ur spel, säger Norlén som vill att en kommande grundlagsutredning tar upp flera frågor på området. Grundtanken är att göra ändringarna nu innan problemen uppstår.

– Finessen med grundlagsskydd är att man gjort det i tid så att landet står pall vid en kris.

Oberoende råd

Moderaterna vill inrätta ett fristående domstolsråd, som ansvarar för tillsättning av domare  i de högsta instanserna i domstolarna.

– Det ska inte vara en myndighet som styrs direkt av regeringen, säger Norlén

Andra förslag är att konstitutionsutskottet, KU, ska bereda anslagen till domstolarna. I dag har justitieutskottet det ansvaret.

Även ordningen med Justitiekanslern, JK, vill partiet se över. I dag sorterar JK under regeringen.  

– Det är också betänkligt, säger Norlén.

Lagrådet ska få tyngre roll

Ett tredje område där grundlagen ska få större betydelse är granskning av lagförslag.

Lagrådet som granskar lagförslag från regeringen, speciellt med avseende om förslagen rimmar med grundlagar och EU-rätt, har för låg konstitutionell status, enligt Moderaterna. Om Lagrådet avråder från fortsatt lagstiftning utifrån att förslagen strider mot grundlagarna kan regeringen ändå strunta i det och lämna förslaget vidare till riksdagen.  

– Det som har blivit kontroversiellt är Lagrådets ställning, speciellt när Lagrådet avstyrker, säger Norlén som vill att en kommande utredning ska titta på två alternativ för att införa ytterligare spärrar i systemen.

– Ett är krav på förnyad lagrådsgranskning.  

Det andra förslaget är skarpare. Det innebär att om Lagrådet har avstyrkt ett förslag men regeringen ändå går vidare så måste det till två tredjedelsmajoritet i riksdagen för att lagen ska antas.

Pengar till enskilda som körs över av staten

Det fjärde området handlar om fri- och rättighetsskyddet. Moderaterna vill att utredningen ser över om enskilda ska kunna få skadestånd när staten kränker en individs rättigheter.

– Det handlar också om att våga ta risken för en rättegång. Huvudregel är att den som förlorar får betala rättegångskostnaderna, säger Strömmer som i stället vill ha en regel om att om det funnits rimliga skäl att få sin sak prövad så ska man inte behöva betala, oavsett utfall i rättegången.

Ett annat förslag är skyddet mot diskriminering.

– Skydd mot diskriminering är starkare i den vanliga lagen än i grundlagen. Det är en brist.