Storstadselever får bättre utbildning än elever på landsbygd

Att skolorna håller god kvalitet överallt är avgörande, inte minst för näringslivet som anställer i hela landet. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar tyvärr att alldeles för många kommunala skolor misslyckas med sin undervisning.

En slumpmässig elev skulle sannolikt prestera bättre på en storstadsskola än på en landsbygdsskola.

Det gäller särskilt skolor på mindre orter och landsbygd där eleverna i genomsnitt får en sämre utbildning än storstädernas elever. Mer måste göras för att höja kunskapsresultaten i svensk skola. Ett nytt Matematiklyft kan bli ett välkommet första steg.

Stora brister i likvärdighet

I Svenskt Näringslivs undersökning har skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren beräknat förädlingsvärden på landets skolor utifrån det senaste nationella provet i matematik. I likhet med tidigare studier – som Långtidsutredningen 2019 – visar analysen på stora brister i likvärdighet. En slumpmässig elev skulle sannolikt prestera bättre på en storstadsskola än på en landsbygdsskola. De mellanstora städernas skolor presenterar någonstans mitt emellan.

Till skillnad från tidigare studier kan vi presentera resultat på kommunnivå, och alltså visa på skillnader inom – inte bara mellan – kommuntyper. Också dessa skillnader visar sig vara stora. Vissa skolor på mindre orter och landsbygd kan stoltsera med fina förädlingsvärden. Samtidigt finns det storstadskommuner med sämre skolkvalitet än genomsnittet för landet.

Förädlingsvärdet isolerar skolans insats

För att vara tydlig: ”förädlingsvärde” är inte detsamma som skolresultat. Skolor med ett gynnsamt elevunderlag kommer sannolikt ha höga provresultat, även om undervisningen håller låg kvalitet. Och även skolor med relativt låga betyg och provresultat kan hålla hög kvalitet på undervisningen.

Syftet med att studera förädlingsvärden är alltså att försöka isolera skolans insats. Botkyrka är ett exempel på en kommun med stora socioekonomiska utmaningar, men där skolorna generellt förefaller hålla rätt hög kvalitet.

Vad kan huvudmännen göra?

Det säger sig självt att skolor på landsbygden exempelvis kan ha svårare att locka lärare, än skolor i större städer. Men samtidigt finns det landsbygdskommuner som lyckas – goda exempel som andra kan lära av. Att förädlingsvärdena varierar inom och inte bara mellan kommuntyper tyder på att Långtidsutredningen hade rätt när den konstaterade att det verkar finnas ”bättre och sämre sätt att bedriva skola”.

Vi bad Gabriel Heller Sahlgren försöka förklara skillnaderna i skolkvalitet. Vilka faktorer verkar ha betydelse för förädlingsvärdet? Vad kan huvudmännen göra för att höja resultaten i matematik?

De flesta hypoteser föll pladask. Lärartäthet verkar till exempelvis inte spela någon större roll. Inte heller hur mycket pengar kommunen lägger på skolan, per elev. Däremot verkar andelen behöriga lärare ha en viss betydelse. En rimlig slutsats är att lärarnas skicklighet är viktigare än deras antal. Svensk skoldebatt behöver alltså fokusera mer på vad som händer i klassrummen.

Lär av ”Matematiklyftet”

Kanske kan vi lära av satsningen ”Matematiklyftet” (2013–2016) där svenska matematiklärare under ett år fick fortbildning för att utveckla sin undervisning. Statliga IFAU:s utvärdering från förra året visade att Matematiklyftet höjde betyget för en elev av femton. Fyra till fem år efter genomförd fortbildning hade insatsen fortfarande betydelse för matematikresultaten.

Effekten var inte tillräckligt stor för att förklara resultatuppgången i PISA och TIMSS. Matematiklyftet tycks heller inte ha gynnat de svagaste eleverna. Men framgången är ändå värd att ta fasta på.

Statliga insatsers betydelse

Framför allt krävs en intensifierad debatt om hur vi förbättrar undervisningen i klassrummen. Här borde landets kommuner systematiskt försöka lära av varandra.

Men Matematiklyftet visar att också statliga insatser kan ha betydelse. Där kan en första viktig uppgift vara att ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett nytt matematiklyft med särskilt fokus på hur vi lyfter de låga kunskapsresultaten – och inte minst då på mindre orter och i landsbygden.