Stora förändringar för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket

BUDGET. Många detaljer återstår, men det råder ingen tvekan om att riksdagens budgetbeslut får stora konsekvenser för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Det är första gången jag är med om en så här stor neddragning på miljöområdet." säger generaldirektör Björn Risinger.

Foto: Naturvårdsverket/Skogsstyrelsen
Johanna Alskog

År 2018 omfattar miljöbudgeten 11,8 miljarder kronor. Nästa år skärs den ned till 9,7 miljarder kronor, enligt den budgetreservation från Kristdemokraterna och Moderaterna som riksdagen röstade igenom på onsdagen.

På landets centrala miljömyndighet Naturvårdsverket försöker ledningen som bäst bilda sig en uppfattning om vad neddragningarna kommer att innebära, vilket än så länge delvis blir en gissningslek, konstaterar generaldirektör Björn Risinger.

– Vi försöker tolka alla nya uppgifter. Det vi inte vet är hur det här inverkar på Naturvårdsverket självt. Det har vi inte kunnat uttyda ännu, säger han och syftar på att även myndighetens eget anslag dras ned.

– Sammantaget innebär budgetbeslutet väldigt omfattande nedskärningar på miljö-, klimat- och naturåtgärder, fortsätter han.

Naturvårdsverket påverkas mycket

Det här påverkar Skogsstyrelsen väldigt mycket.

generaldirektör Herman Sundqvist

Av 2018 års miljöbudget på 11,8 miljarder kronor så hanterar Naturvårdsverket totalt 6,5 miljarder kronor av anslagen. Det innebär att myndighetens verksamhet kommer att påverkas på en lång rad olika områden när 2,1 miljarder ska bort, enligt Risinger.

För Skogsstyrelsen innebär budgetbeslutet framför allt om förändringar på tre områden: arbetsmarknadssatningen Gröna jobb (ligger inte i miljöbudgeten), minskat anslag till skydd av skog samt att den stora nationella nyckelbiotopsinventeringen blir avblåst.

– Uppdraget om en landsomfattande inventering har precis kommit igång. Det uppdraget skulle sträcka sig över tio år tid. Men där får vi nu dra i bromsen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist till Altinget.

Den omfattande Gröna jobb-satsningen har gått från 0 till 100 och ska nu tillbaka till 0 igen, konstaterar Herman Sundqvist. Förändringen berör dels anställda på Skogsstyrelsen som arbetar med satsningen, dels dem som är i åtgärden. Under året har totalt cirka 1 640 personer varit inne i Gröna jobb-åtgärd via Skogsstyrelsen.

Exakt hur stora personalförändringar budgetbeslutet kan leda till på Skogsstyrelsen respektive Naturvårdsverket vill ingen av generaldirektörerna spekulera i ännu, utan inväntar ytterligare detaljer.

– Vi förbereder oss för neddragning. Vi tar inte beslut om nya anställningar. Men det är mycket vi inte kan utläsa ännu, säger Björn Risinger.

Stora anslag stora neddragningar

Han konstaterar att det blir stora neddragningar på stora anslag. Det vill säga Klimatklivet, skötsel av värdefull natur och skydd av värdefull natur. Totalt omfattar minskningarna på de tre anslagen nästan 2,2 miljarder kronor jämfört med övergångsregeringens förslag.

– Det är stora omfattande nedskärningar. Det kommer att försämra våra möjligheter att ge stöd till företag som vill göra klimatinvesteringar. Det blir färre nya naturreservat och färre markägare som kan få ersättning, säger Björn Risinger.

Minskningen av anslag till skydd av värdefull natur påverkar både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsens arbete.

– Vi har tidigare gjort bedömningen att vi bibehållen anslagsnivå kommer att klara etappmålet för år 2020. Det blir säkert en annan bedömning nu, säger Björn Risinger.

I de anslag Skogsstyrelsen har för skydd av skog är 100 miljoner särskilt avsatta för ersättning till skogsägare med nyckelbiotopsrika marker. De pengarna och ytterligare 100 miljoner kronor försvinner nu från anslaget. Därmed minskar även möjligheterna för bland annat markägare med nyckelbiotopsrika marker att få ersättning.

Snabbt slut på stort arbete

Den stora nationella nyckelbiotopsinventeringen hade just kommit igång och skulle alltså pågå hela det kommande decenniet. Nu avbryts den och för Skogsstyrelsen innebär det att myndigheten är tillbaka i  där man var före regeringsuppdraget.

– Det finns fortfarande en mängd olösta frågeställningar i nyckelbiotopsfrågan som kvarstår, säger Herman Sundqvist.

Inventering, avgränsning och registrering av nyckelbiotoper är en laddad och omstridd fråga där miljörörelsen och skogsägarna har starka åsikter – som sällan möts. En avgörande del i problematiken är att när Skogsstyrelsen registrerar en nyckelbiotop innebär det i praktiken ett avverkningsstopp, eftersom skogsnäringens eget miljöcertifieringssystem inte tillåter avverkning av nyckelbiotoper.

De olösta frågorna är bland annat hur nyckelbiotoperna i nordvästra Sverige ska hanteras, om samma krav för vad som är en nyckelbiotop ska gälla i dessa skogar, samt om inventering och registrering av nyckelbiotoper ska göras i samband med hanteringen av markägarnas avverkningsanmälningar.

– Inventeringsuppdraget dras tillbaka. Övriga frågeställningar finns kvar, säger Herman Sundqvist, men han anser ändå att Skogsstyrelsen har "baxat frågan med nyckelbiotoper framåt" under året som gått.

Vissa förstärkningar

Budgetbeslutet innebär även att en del anslag förstärks. Bland annat får Skogsstyrelsen ansvar att dela ut brandstödspengar. Även anslaget till klimatanpassning och åtgärder för havs- och vattenmiljö förstärks.

Nämnda personer

Björn Risinger

Generaldirektör Naturvårdsverket
Biologi och geovetenskap (Lunds uni., 1984)

Herman Sundqvist

Generaldirektör Skogsstyrelsen
Jägmästare, Skoglig doktor (Sveriges Lantbruksuniversitet, 1987)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00