Stödinsatser sätts in sent i gymnasieskolan – ”Ofta saknas rutiner”

Gymnasieskolan är bra på att fånga upp att stödinsatser behövs, men processen innan elever får stöd tar desto längre tid, visar en granskning från Skolinspektionen. Enligt utredare Ulrika Rosengren finns det flera aspekter som kan förbättras inom skolan för att effektivisera stödet. 

Foto: Henrik Montgomery/TT
Rebecka Prahl

Nästan alla ungdomar påbörjar gymnasiet, men tre av tio lämnar utan examen. Gymnasieutredningen pekar ut gymnasieskolors arbete med att ge elever individuellt anpassat stöd som en av förklaringarna till att så pass många inte når målen. 

Skolinspektionen har granskat hur gymnasieskolan arbetar med det stödet i en ny rapport.

Skolinspektionen fann att skolorna har fungerande arbetssätt för att snabbt fånga upp att elever har stödbehov. Trots detta sätts stödinsatser ofta in för sent i gymnasieskolan. 

En förklaring kan vara att skolan har en låg grad av samverkan. Något som kan bromsa skyndsamheten i stödarbetet, enligt Skolinspektionen. 

Skolinspektionen pekar också på att många av skolorna inte tar tillvara på elevers erfarenheter i utformningen av stödet. Många skolor behöver därför arbeta med att öka elevers delaktighet i stödinsatserna, menar Ulrika Rosengren. 

– Gymnasieelever har ofta väldigt bra koll på när de behöver stöd och vad för stöd de behöver. Ofta har man inte diskuterat på skolan hur detta ska gå till. 

Ulrika Rosengren berättar att granskningen visar att lärare ofta tyckte att de fångade upp eleven, men att uppfattningen inte alltid delades av eleverna.