Debatt

Starbrink (L): Hellre sjukvård än skjutvård

Skjutningarna påverkar sjukvårdens tillgänglighet och vårdpersonal utsätts för risker. Det är dags att se över lagen som skärper straffet för sabotage mot blåljusverksamhet för att även låta annan sjukvårdspersonal ingå, skriver Anna Starbrink (L), sjukvårdsregionråd Stockholm.

”En annan effekt av skjutningar och kriminalitet är de risker som vårdpersonal utsätts för.”
”En annan effekt av skjutningar och kriminalitet är de risker som vårdpersonal utsätts för.”Foto: Jessica Gow/TT
Anna Starbrink
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Varje år vårdas totalt cirka 140 människor med skottskador i Stockholms län. Bakom varje skottskada finns en individ, anhöriga, vänner och familjer som berörs djupt. Och vid varje skottskada skapas en otrygghet i det område som skjutningen inträffar.

För att motverka skjutningarna krävs ett omfattande och gediget arbete från polis, rättsväsende, skola, socialtjänst och alla andra aktörer. Vissa åtgärder är akuta medan andra handlar om att förebygga kriminalitet och utanförskap. Varje skjutning är en tragedi som lämnar människor i sorg och skapar stor oro.

Dessutom slukar skjutningarna resurser, inte minst i vården. Kostnaden för vården av skottskadade uppgår till runt 30 miljoner kronor per år i Stockholms län. Det kan tyckas lite i en total sjukvårdsbudget på 70 miljarder, men varje skottskada som inträffar belastar akutmottagningarna och innebär att andra sjuka får vänta längre.

Inkludera sjukvårdspersonal

Det ska vara olagligt att sabotera sjukvård och hindra de anställda att utföra sina viktiga uppdrag.

Sjukvården och akutmottagningarna står öppen för alla oavsett anledning. Det är en självklarhet. Men sjukvårdens resurser och tillgänglighet påverkas negativt av de skjutningar som sker i vårt län.

En annan effekt av skjutningar och kriminalitet är de risker som vårdpersonal utsätts för. Flera sjukhus akutmottagningar har blivit ansatta av gäng och anhöriga till de skjutna. Ett antal säkerhetsåtgärder har därför vidtagits för att skapa trygghet och rimliga arbetsmiljöer för de anställda vid akuterna.

Från den 1 januari ifjol gäller en ny lag som skärper straffet för sabotage mot blåljusverksamhet. Det innebär att den som angriper eller stör polis, räddningstjänst eller ambulanspersonal kan dömas till fängelse. Vi menar att det är dags att se över lagen på nytt för att även låta annan sjukvårdspersonal ingå. Det ska vara olagligt att sabotera sjukvård och hindra de anställda att utföra sina viktiga uppdrag. Den utredning som arbetar med frågan måste leda till snabba beslut i riksdagen för att öka tryggheten för vårdens personal.

Brottsbekämpningen måste intensifieras

Kriminalitet och skjutningar är ett reellt problem. Brottsbekämpningen måste gå vidare och intensifieras – för allas trygghet och säkerhet. Och för att undvika de tragedier som skjutningar innebär. Varje år avslutas runt tio unga mäns liv i sviterna av skjutningar på någon av våra sjukhus. Det är en sorg.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00