SSU hatar fria val mer än dåliga skolor

Den svenska skolans valfrihet har länge attackerats från socialistiska krafter. På SSU-kongressen tidigare denna månad beslöt ombuden, utöver att verka för ett svenskt Nato-utträde, att verka för ett totalförbud av friskolor i Sverige.

Totalt vinstförbud i skolsektorn

Förslaget överraskar nog ingen som lyssnat på hur det från socialdemokratiskt och socialistiskt håll låtit ända sedan valfriheten infördes i svensk skola 1992. För varje försämring i kunskapsmätningarna stärks deras tro ännu mer på denna ”quick-fix”: ett totalt vinstförbud inom skolsektorn. I deras ögon är alla fristående aktörer, i bästa fall, segregerande elitskolor och i värsta fall oansvariga, giriga parasiter med tveksam agenda.

Men det är värt att fråga sig vem som egentligen drabbas av ett totalförbud för friskolor när var femte elev i Sverige går i en friskola i dag. Den nyvalda SSU-ordföranden Moska Hassas hoppas såklart att ett förbud mot fristående skolor ska sätta dit ”riskkapitalister”, men det ändrar inte det faktum att Sveriges elever och unga blir de allra största förlorarna på ett vinstförbud.

Minska inte elevernas valfrihet

Det är tonårstjejen som skulle tvingats gå kvar i samma skola som sin våldtäktsman, när alla andra alternativ tvingats stänga ned. Eller killen med en NPF-diagnos som väljer en mindre skola med färre klasser och en lugnare miljö. Det är även den unga killen som valde internatskolan för att komma bort från sitt destruktiva hem och pappa som slår honom och alltid dricker ett glas för mycket. Det är flickan med drömmar som drabbas, hon som vill bli elitskidåkare och valt en skola där möjligheten finns att kombinera sina studier med idrotten.

Frågan om driftsform och friskolor blir för SSU ett bekvämt sätt att slippa diskutera verkliga utmaningar. När de driver sin totalförbudslinje offras alltså över 400 000 ungas trygghet, frihet och framtid för att de själva ska kunna skryta med att de ”tagit tillbaka kontrollen” över svensk skola. Inte att de på något sätt förbättrat den.

Socialdemokratin fortsätter sin radikala vänstersväng när den återigen angriper individens frihet att bo och utvecklas på den plats hen själv trivs bäst på. 

Det finns gott om relevanta reformer som hade kunnat förbättra skolan på riktigt. Som att ge Sveriges elever en läroplan utan flummiga inslag, så att läraren kan examinera och bedöma tydligt mätbara kunskaper och inte elevernas ”relativt välutvecklade och nyanserade resonemang om förhållanden och strukturer”.

Socialdemokraternas radikala vänstersväng

En lärarutbildning med färre inslag av filosofiska och pedagogiska teorier, och större fokus på ämneskunskap och praktiskt arbete. Så att läraren är den som styr undervisningen, i stället för det orättvisa och illa fungerande ”elevcentrerade lärandet” där ansvaret för att leta information läggs på varje enskild elev. I kombination med en nolltolerans mot ordningsstörningar med större utrymme och fler verktyg för lärare och skolledningar att kunna erbjuda en trygg och lugn miljö till sina elever. Ett återupprättande av kunskapssynen, samtidigt som varje elev har friheten att välja sin skola och bestämma över sin egen framtid.

Socialdemokratin fortsätter sin radikala vänstersväng när den återigen angriper individens frihet att bo och utvecklas på den plats hen själv trivs bäst på. Oavsett om det innebär att tvångsförflytta barnfamiljer för att uppnå rätt etnisk balans i ett bostadsområde, eller bussa elever till en stökig förortsskola de inte valt själva är principen densamma. Staten anses mer kapabel att fatta individernas beslut åt dem.

Någon tillit till alla dessa 400 000 ungas förmåga att fatta egna beslut finns inte. Någon vilja att förbättra utbildningen, tryggheten och undervisningen för resten av alla 1,8 miljoner grund- och gymnasieelever finns inte heller. Sveriges unga är inga spelpjäser som Moska Hassas kan flytta på hursomhelst.