Debatt

SSCO: Riksintressen skapar onödiga hinder för bostadsbyggande

Riksintressesystemet må vara ett viktigt verktyg för att värna om särskilt värdefulla områden i Sverige, men det är i stort behov av modernisering. Det skriver Sofia Holmdahl, ordförande Stockholms studentkårer.

Hinder för bostadsbyggande behöver tas bort, skriver debattören. 
Hinder för bostadsbyggande behöver tas bort, skriver debattören. Foto: Janerik Henriksson/TT
Sofia Holmdahl
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I januari 2020 gav regeringen Boverket i uppdrag att samordna en översyn av kriterierna för riksintresseanspråk, med det uttalade målet att minska det totala anspråket. Den 15 september slutredovisades uppdraget – inte en dag för tidigt. Dagens system utgör en stor bromskloss i bostadsbyggandet. Vi är positiva till de förslag som Boverket lyfte i delrapporten, men besvikna över att flera viktiga förändringar inte fastslås i slutrapporten.

Riksintressesystemet har länge varit problematiskt med krångliga kriterier, för många involverade instanser, otydliga beslutsprocesser och en ständigt växande lista med områden. När den senaste utredningen beställdes av regeringen 2015 var närmare hälften av Sveriges landyta utpekad som riksintresse. Trots förhoppningar om att förenkla, förkorta och förtydliga slutade den tidigare utredningen i stället i att ytterligare ett riksintresse lades till den redan alldeles för långa listan.

Krånglig process

Ett riksintresses påverkan på samhällsplaneringen är inte bara kopplad till det faktiska området, då en åtgärd utanför området som kan anses skada riksintresset inte heller är tillåten. Utöver detta är processen ofta så krånglig att byggherrar och kommuner inte vill ge sig in i en utdragen process med oklar utgång, utan helt enkelt struntar i att ens försöka bygga i området.

I delrapporten från 2020 efterfrågar Boverket bland annat aktualitetsprövningar och ett system för nationell planering. De vill även se ändringar i tillämpningsreglerna och precisa bestämmelser för när myndigheter kan utse nya riksintressen. Vi instämmer i att systemet kräver en väl fungerande dialog aktörer emellan. Urvalet av riksintressen måste vara relevant och måste ta hänsyn till den aktuella samhällssituationen.

Vi vill införa rätten att överklaga ett riksintresse.

Boverket ville även i delrapporten att beslut om ett nytt anspråk ska föregås av en bedömning huruvida detta verkligen är nödvändigt, eller om man kan använda sig av övrig reglering i stället (till exempel områden av allmänt intresse). Vi kan inte annat än instämma, men önskar att gå ett steg längre. Vi vill införa rätten att överklaga ett riksintresse. En välreglerad överklagansprocess skulle ytterligare säkerställa att föråldrade, inaktuella riksintresseområden inte ligger kvar och skapar onödiga hinder för bostadsbyggande.

Reformera systemet

Trots, eller kanske på grund av, vår entusiasm över förslagen i delrapporten är vi besvikna över den kortfattade slutrapporten. Boverket skriver att de inte vill framföra ytterligare synpunkter på systemet eftersom de redan gjort det vid andra tillfällen. Riksintressesystemet är dock i stort behov av reform och vi hade önskat att de tagit tillfället i akt och understrukit vikten av dessa i slutrapporten också.

Vi hoppas att regeringen och de berörda myndigheterna inser vikten av förslagen i delrapporten och ser till att dessa blir verklighet snarast möjligt. Riksintressesystemet må vara ett viktigt verktyg för att värna om särskilt värdefulla områden i Sverige, men kriterierna är otydliga och utdaterade. Det nuvarande systemet är både krångligt och kompromisslöst.

Sverige har levt med en stor bostadsbrist alldeles för länge nu. Det är dags att på allvar ta tag i de föråldrade regleringar som utgör stora bromsklossar i bostadsbyggandet och i stället modernisera och förenkla.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00