Söder: När Estland varnar bör vi lyssna

Estland slår nu larm. Efter upprepade ryska provokationer och ett allt mer spänt säkerhetsläge har landet stängt flera gränsövergångar och infört inreseförbud för hundratals ryska soldater som deltagit i kriget mot Ukraina. Det är nödvändiga åtgärder.

Den estniska regeringen betraktar ryska krigsveteraner som ett konkret säkerhetshot. Enligt landets inrikesminister Igor Taro rör det sig om individer med stridserfarenhet, militär utbildning och en dokumenterat fientlig inställning till Europa. Hotbilden är inte teoretisk utan reell. Det handlar både om risken för uppdrag åt ryska specialtjänster och om kopplingar till organiserad brottslighet.

Kan användas i hybridkrigföring

För två veckor sedan införde Estland därför inreseförbud för 261 ryska soldater som stridit i Ukraina. Samtidigt varnar Estlands regering för att hundratusentals, kanske uppemot en miljon, stridande ryssar kan söka sig till Europa när kriget väl är över.

Utrikesminister Margus Tsahkna är tydlig: Europa är inte redo. Många av dessa individer är till stor del kriminella och farliga människor, vilka kan utnyttjas som verktyg i rysk hybridkrigföring. Att då luta sig tillbaka och hoppas på det bästa vore ett historiskt misstag.

Samtidigt varnar Estlands regering för att hundratusentals, kanske uppemot en miljon, stridande ryssar kan söka sig till Europa när kriget väl är över

Mot denna bakgrund har Estland uppmanat EU att införa ett generellt inreseförbud till hela Schengenområdet för ryska krigsveteraner. Frågan diskuterades nyligen av EU:s utrikesministrar i Bryssel, där EU:s utrikeschef Kaja Kallas konstaterade att många medlemsländer uttryckt stöd för den estniska linjen.

Inte läge för naivitet 

Ett gemensamt beslut på EU-nivå skulle innebära ett betydligt starkare skydd än dagens fragmenterade ordning, där varje Schengenland fattar egna beslut. Ett generellt inreseförbud skulle göra det både snabbare och mer effektivt att identifiera och stoppa potentiellt farliga individer innan de får fäste i Europa.

Sverige befinner sig inte i Europas periferi. Vi är en del av Schengen, en del av EU och i dag även en del av Nato. Vår säkerhet är intimt sammanflätad med våra grannländers. När Estland, ett land med lång erfarenhet av ryska hot, varnar, då bör vi lyssna.

Frågan är därför enkel och högst relevant: Står Sverige på Estlands sida i detta avgörande säkerhetspolitiska vägval? Av denna anledning jag ställt just den frågan till utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Europa har inte råd med naivitet. Säkerhetspolitik handlar ytterst om att förebygga. Inte att reagera när det redan är för sent.