Skrota tankarna på lovskola

Diskussionen om skolans kunskapstapp på grund av pandemin är på väg att leda till helt fel slutsatser. Politiker som slungar ur sig förslag om att skola på loven är en central del av lösningen står knappast med båda fötterna i skolverkligheten. Samma sak gäller tankar om att lärare ska organisera särskilda kunskapsprövningar där elever som gått miste om undervisning ändå ska testas.

Det är förenklade snabbspår som leder vilse. Eleverna måste först få tiden för lärarande innan de prövas, med undervisningsformer som är hållbara för både elever och lärare. Sanningen är att både lärare och elever är hårt slitna.

Ett mycket tungt lass

Välj inte åtgärder som kanske ser handlingskraftiga ut på pappret, men som i praktiken inte kommer att ge önskat resultat.

Lärarförbundet och Sveriges elevkårer

Lärarna har varje dag det senaste året levt med obalansen mellan uppdrag och verkliga förutsättningar: Täckt upp för sjuka kollegor eftersom vikarier saknats och ständigt dubbelarbete med en kombination av undervisning på distans och på plats – samt inte minst samvetsstressen av att inte räcka till för eleverna när undervisningen inte får ske under normala former.

Särskilt gymnasieeleverna har dragit ett mycket tungt lass. Många elever har inte haft en rättvis chans att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper när undervisningen sker på distans. Lägg till detta tekniska problem, hemförhållanden som inte medger en bra studiemiljö eller psykisk stress på grund av få sociala relationer.

Behövs kontinuitet

Därför håller det inte att öka lärarnas arbetsbelastning med arbete på loven, och eleverna förtjänar undervisning i bättre former. De flesta elever behöver kontinuitet och gott om tid i sitt lärande och få möjlighet till en bra relation med den undervisande läraren och undervisningsgruppen. Det är då lärandet fungerar och leder till verkliga kunskaper.

”Vi har bättre förslag”

Skrota tankarna på lovskola som lösning på kunskapstappet. Vi har bättre förslag för att hämta hem förlorade kunskaper:

1. Skjut till extra resurser till elevhälsan så att fler elever som mår dåligt av pandemin kan fångas upp och få hjälp till fortsatt god hälsa och studieförmåga.
2. Tillför mer resurser för platser inom komvux och yrkesvux samt för gymnasiala kurser inom folkhögskolan. 
3. Tillåt att elever läser ett fjärde år inom gymnasieskolan. Det är en möjlighet som i viss utsträckning redan finns, men som nu skulle kunna användas i högre utsträckning.
4. Erbjud betald yrkespraktik till nyexaminerade gymnasieelever. Då kan elever som gått miste om praktiska moment inom sin utbildning tillförsäkras dessa kunskaper och färdigheter i efterhand.
5. Prioritera tredjeårseleverna för närundervisning den här terminen, det minskar behovet av extra insatser senare.

Krävs ett flerårigt perspektiv

Det är en hårt pressad elev- och lärarkår som kommer ut på andra sidan av pandemin. Den insikten måste våra politiker bära med sig.

Vi vädjar till utbildningsminister Anna Ekström (S) att se saken i ett flerårigt perspektiv. Välj inte åtgärder som kanske ser handlingskraftiga ut på pappret, men som i praktiken inte kommer att ge önskat resultat. Fördela i stället resurserna över en lite längre tidsperiod och på olika skolformer som erbjuder gymnasial utbildning. Då får både lärare och elever rätt förutsättningar för sina studier och sin undervisning.