SKR måste inse att resursallokeringen har brister

Men Sverige har redan högre kostnader och fler läkare och sjuksköterskor per capita än jämförbara länder. Sverige är ett av de fem EU-länder som avsätter mest pengar till vården. Ändå är vårdköerna längre än någonsin.

Om fler patienter med enklare vårdbehov kan få sin åtgärd – exempelvis genom att avropa större vårdvolymer från privata vårdgivare – frigörs resurser för att ta hand om patienter med mer komplexa behov.   

Vårdkontakter per anställd har minskat

SKR har rätt i att personal inom hälso- och sjukvård har som ambition att ge bra vård. Men det är inte vad diskussionen handlar om. Frågan är i stället varför vårt sätt att organisera och finansiera vården inte skapar förutsättningar för vård av hög kvalitet i rätt tid.

Men det är inte vad diskussionen handlar om

Stiftelsen Kunskapsverket belyser i sin färska rapport ”Hur mår vården?” hur läget ser ut. Rapporten visar att trots att kostnaderna per invånare ökade med 18 procent 2010–2022 (i fasta priser) ökade antalet vårdkontakter samtidigt bara med 2 procent.

Personalstyrkan har vuxit – men ökningen är störst för administrativa roller. Antalet vårdkontakter per anställd har minskat. Per läkare i regional öppenvård är minskningen 30 procent sedan 2010. Mer pengar har inte löst problemen med köer och tillgänglighet. Det visar att resursallokeringen inom sjukvården har brister.

Skattemedel ska användas på bästa sätt

Frågan är varför regionerna trots årligen ökade egna skatteinkomster och statliga bidrag inte klarar av  att ge alla vård inom vårdgarantins tidsgränser. Vi vet inte ens hur många med stora behov som måste vänta på vård eftersom tiotusentals patienter ännu inte fått sin första bedömning av den specialiserade vården.

Vårdföretagarna har visat att om de nya pengar regionerna får används genom att involvera privata vårdgivare, skulle det snabbare ge patienter vård i rätt tid.

Sjukvårdssystemet är komplext. Men det får inte innebära att man inte aktivt verkar för att skattemedel används på bästa möjliga sätt. Det är inte minst för de väntande patienternas skull som effektiviteten måste öka. 

Trots att svensk hälso- och sjukvård ofta rankas högt i internationella jämförelser finns en enorm utvecklingspotential. Genom samarbete med det privata näringslivet kan vi skapa en positiv spiral där tillgången till vård förbättras, det mänskliga lidandet minskar och hela samhället gynnas. Det borde även SKR välkomna.