Skolminister Lotta Edholm har 172 dagar på sig

När enskilda huvudmän inte omfattas av offentlighetsprincipen får det konsekvensen att en del av skolsystemet är stängt för insyn. Ett vanligt förekommande argument mot att införa offentlighetsprincip för enskilda huvudmän är att de inte ska tvingas att bli myndigheter. De som motsätter sig offentlighetsprincip menar att det ska vara en skillnad på civilsamhälle och myndigheter.

Den förda logiken innebär att enskilda huvudmän inte borde få sätta betyg eftersom det är myndighetsutövning. Det betyder att de inte får fatta beslut enligt skollagen eftersom det är myndighetsutövning. Enskilda huvudmän som bedriver skolverksamhet är en del av skolsystemet och de utför myndighetsutövning.

Införandet av offentlighetsprincip för enskilda huvudmän handlar inte främst om skolstatistik

Det är medborgarna som finansierar enskilda huvudmän via skattsedeln. Jag förstår att enskilda huvudmän med associationsformen aktiebolag har ett egenintresse att hålla scenarier och beräkningar undan från insyn men frågan är om det kan ska vara överordnat finansiärens rätt till insyn i den verksamhet de finansierar. När skolsystemet delvis är stängt för insyn innebär det att medborgarna inte vet vad de betalar för och de får inte heller svar på frågor som behöver ställas om skolsystemet.

För att enskilda huvudmän ska göra överskott behöver de bedriva undervisning till lägre kostnad per elev jämfört med hemkommunen.

Fler elever per lärare

Ett sätt att sänka sin undervisningskostnad är att ha fler elever per lärare jämfört med kommunen och då behöver man ha elever från akademiska hem som kan arbeta självständigt. Enskilda huvudmän får begära ut listor från kommunerna på vilka elever som går på vilka skolor men hemkommunen kan inte göra detsamma eftersom enskilda huvudmän inte omfattas av offentlighetsprincipen. Det gör att en enskild huvudman kan skicka riktad reklam till elever som går i socioekonomiskt starka skolor. Det är inte en slump att framför allt skolkoncerner skickar reklam till specifikt utvalda postnummer och skolor. Det är ett av många sätt att selektera elever. Med offentlighetsprincip för enskilda huvudmän skulle konkurrensen ske på mer likvärdiga villkor.

Vi vet att en del av notan för skolsystemets brister hamnar hos eleverna i den kommunala skolan, både i form av kostnader, risker och konsekvenser. För att medborgarna själva ska kunna bedöma rimlighet och risker med dagens skolmarknad behöver de ha full insyn och möjlighet att begära ut handlingar från samtliga huvudmän. Införandet av offentlighetsprincip för enskilda huvudmän handlar inte främst om skolstatistik även om friskolelobbyn vill avgöra frågan på den planhalvan. Offentlighetsprincipen är en principiell fråga som handlar om varför en huvudmannatyp ska vara undantagen från det krav på insyn som kommunala huvudmän har.

Öppenhet måste vara överordnat ekonomiska intressen

Principen om medborgarnas rätt till största möjliga öppenhet i skolsystemet måste vara överordnat enskilda huvudmäns ekonomiska intressen och konkurrensfördelar.

En invändning mot offentlighetsprincip för enskilda huvudmän är att det skulle innebära en administrativ börda för mindre enskilda huvudmän. Den ideella sektorn har tillstyrkt förslaget om införandet av offentlighetsprincip. Flera skolkoncerner är större än hela den kommunala skolorganisationen i många kommuner vilket ger dem stordriftsfördelar. De skulle inte drabbas av en orimliga kostnader eller orimlig administrativ börda.

Om skolministern vill lösa problemet med insyn hos enskilda huvudmän innan första juli 2023 har ministern 172 dagar på sig för att få ny lagstiftning på plats. Det är tur att det finns ett färdigt förslag som Sveriges riksdag kan besluta om.