Skolan sviker barn med diabetes

Många skolor brister i att ge elever rätt stöd för att hantera sin diabetes. Bristande stöd påverkar både skolresultat och barnens hälsa negativt. Politiker i regioner och kommuner måste nu se till att barndiabetesmottagningar och skolor krokar arm för att säkerställa att alla barn får det stöd de har rätt till.

Skolan saknar kunskap

Mindre barn behöver hjälp dygnet runt för att hantera sin diabetes. Därför är det helt avgörande både för barnets hälsa och möjligheter att tillgodogöra sig undervisning att de får stöd i förskolan eller skolan. Det ställer krav på att det finns kunskap och framför allt en resurs på skolan som kan hjälpa barnet. Här har barndiabetesmottagningarna ett ansvar för att säkerställa att vårdnadshavare och personal i förskola eller skola har tillräcklig kunskap om diabetes.

Svenska diabetesförbundets enkät till vårdnadshavare till barn med diabetes visar att tre av tio inte upplever att barnet får ett tillräckligt stöd i skolan. En av tre upplever också att de som arbetar med barnet inte vet hur de ska agera vid låga eller höga blodsockernivåer. Många barn har inte någon egen diabetesresurs på skolan. Det kan bland annat innebära att föräldrarna själva får agera vårdstöd för skolpersonal både på plats i skolan, och via mobilen.

Var tredje vårdnadshavare i undersökningen uppger att sjukhuset inte har informerat personalen i skolan eller förskolan om barnets sjukdom och behov. Det innebär att föräldrarna behöver ge skolpersonalen all den information de behöver, trots att det är vården som har det formella ansvaret för kunskapsöverföringen. Det är ett mycket stort risktagande. Ett ojämnt blodsocker påverkar inte bara koncentrationsförmågan, det kan ytterst innebära livshotande situationer för barnet.

8 000 barn har diabetes

Bristande stöd påverkar barnets vardag i skolan, men det får också konsekvenser på längre sikt. Forskning visar att barn med diabetes har sämre skolresultat, och också sämre livsinkomster. Dessutom påverkar ohälsosamma nivåer av blodsocker under skoltiden hälsan på längre sikt. Följdsjukdomar och komplikationer är vanligt bland de som lever med diabetes. Risken för långtidskomplikationer ökar för varje år med sjukdomen. Därför är det viktigt att barnen får rätt stöd i skolan.

Forskning visar att barn med diabetes har sämre skolresultat, och också sämre livsinkomster.

En annan konsekvens av bristande stöd i skolan är att en redan belastad föräldragrupp tvingas kompensera för att vården inte tar sitt ansvar. Exempelvis uppger var femte vårdnadshavare att de dagligen får ge råd till personalen om hur barnets diabetes ska hanteras. En av tre har under en termin fått ha sitt barn hemma till följd av att det saknas diabeteskunnig personal på förskolan eller skolan.

I dag lever drygt 8 000 barn med diabetes i Sverige, och varje år insjuknar 900 barn i typ 1-diabetes. Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn och den har kraftig inverkan på barnets liv, mående och inlärning. Därför är det hög tid att stödet i skolan förbättras.

Utbilda skolpersonalen

Barndiabetesmottagningarna behöver ta ansvar för att utbilda skolpersonal. De måste också tillsammans med ansvariga i förskolan eller skolan samordna stödet till barnet. Mottagningarna behöver även följa upp hur stödet fungerar. Alla rektorer – både på förskolor och skolor – behöver ta sitt lagstadgade ansvar och säkerställa att det finns tillräckligt med kompetent personal som kan hantera diabetes.

Ytterst är detta ett politiskt ansvar. Nyvalda politiker i kommuner och regioner behöver vidta åtgärder så att även barn med diabetes får den skolgång de har rätt till.