Debatt

Skär inte ned på anslagen till public service

När inflationen stiger till rekordnivåer, samtidigt som skeenden i samhället kräver mer granskning än någonsin – då är sänkta anslag och nedskärningar det sista public service behöver. Det skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.

Svenska folket förtjänar ett starkt public service med ekonomiska resurser, skriver debattören.
Svenska folket förtjänar ett starkt public service med ekonomiska resurser, skriver debattören. Foto: Jessica Gow/TT
Ulrika Hyllert
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

För varje år betalar skattebetalarna mindre och mindre i public service-avgift. Samtidigt har inflationen gjort att public service-bolagen kämpar med ökade kostnader och kan tvingas till nedskärningar. Journalistförbundet har därför hemställt till regeringen om att public service-avgiften inte ska sänkas ytterligare. I stället bör det överskott som bildas användas genom extra medelstilldelningar till public service.

Kostnaderna för public service ökar

Sedan radio- och tv-licensen avskaffades för fyra år sedan har svenskarna vant sig vid att betala för public service-bolagens tjänster via skattsedeln. Även om de flesta nog är medvetna om att de betalar, vet inte lika många hur mycket de faktiskt betalar. Den som har en beskattningsbar förvärvsinkomst över 10 835 kronor i månaden kommer år 2023 att betala 1300 kronor i public service-avgift. Få känner nog också till att avgiften sänkts varje år sedan den infördes 2019. År 2019 var avgiften 1347 kronor per år. Det innebär att den sänkts med en femtiolapp, eller annorlunda uttryckt med 3,5 procent, på fyra år.

Samtidigt som skattebetalare betalar mindre och mindre för public service har kostnaderna för public service-bolagen ökat. Inte minst inflationen har drivit upp kostnaderna och SVT varnade nyligen för att bolaget kommer att behöva spara 100 miljoner kronor fram till 2025. Till tidningen Journalisten säger SVT:s vd, Hanna Stjärne, att hon inte utesluter personalnedskärningar.

Enligt Journalistförbundet måste regeringen på allvar överväga Tidningsutgivarnas förslag om att införa nollmoms för medier.

De kostnadsökningar som drabbar bolagen avspeglas dock inte i hur mycket staten betalar public service-bolagen. Anslagen räknas upp med två procent per år, en uppräkning som ligger fast till och med år 2025. Det samtidigt som inflationen i december var 10,2 procent. Journalistförbundet har tidigare påpekat risken för att inflationen gör att public service-bolagen behöver extra medel.

Extra medel är motiverat

Under lagstiftningsarbetet 2018 öppnade regeringen för att public service-bolagen skulle kunna få extra medel för ”oförutsedda kostnader som orsakas av till exempel regeringsbeslut eller extraordinära händelser”. Enligt Journalistförbundet är den höga inflationen en sådan extraordinär händelse som motiverar extra medel till public service.

Privata medieaktörer drabbas också hårt av kostnadsökningar på grund av inflationstrycket. Här finns det andra förslag som skulle kunna underlätta ekonomiskt. Enligt Journalistförbundet måste regeringen på allvar överväga Tidningsutgivarnas förslag om att införa nollmoms för medier.

Röster har tidigare höjts, med krav om att minska public service-anslagen. Nu minskas de i praktiken automatiskt på grund av inflationen – politikerna behöver inte göra någonting. Samtidigt visar de mätningar som SOM-institutet gör att förtroendet för public service-bolagen är högt och stabilt. Det finns inte heller något som tyder på att skattebetalarna vill skära ner public service-bolagens verksamhet.

Publiken kommer drabbas negativt

Eventuella nedskärningar kommer att drabba tittarna och lyssnarna negativt. Det är tvärtemot vad publiken behöver. När det är oroligt i vår omvärld, med krig i Europa och energikris, behövs en mångfald av starka medieaktörer. Då ska vi inte skära ner public service-verksamhet per automatik.

Svenska folket förtjänar ett starkt public service med ekonomiska resurser. Sänk inte public service-avgiften ytterligare. Använd i stället överskottet som bildas för ökade medelstilldelningar till public service. Det behövs.


E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget